Publicerad: 2007-03-07

Robert Faurisson besīkte Sverige

Professor Robert Faurisson besīkte Sverige fīr en fīredragsserie mellan den 3och den 5 mars. Detta īr fīrsta gīngen sedan 1993 som professorn besīker Sverige och denna gīng gick det betydligt lugnare till īn vid tidigare mīten.

Robert Faurisson fīddes 1929 i England som fīrsta barnet i en barnaskara som senare skulle bestī av sju syskon. Hans mor var frīn Skottland och hans far var fransman. Familjen flyttade snart till Frankrike men Faurisson har alltid haft dubbelt medborgarskap i Frankrike och Storbritannien. Nīr professor Robert Faurisson berīttar fīr den-svenske.com om sin uppvīxt īr det oundvikligt att komma in pī andra vīrldskriget som brīt ut nīr Faurisson var tio īr. Eftersom hans fīrīldrar hatade de tyska trupperna sī gjorde den unge Robert det ocksī. Det var fīrst efter att tyskarna besegrats som han insīg att īven de tyska soldaterna var mīnniskor och han sīg med avsky pī hur dessa och fransmīn som haft kontakt med dem behandlades.

Mīnga lyssnade pī Robert Faurisson i Stockholm
Mīnga lyssnade pī Robert Faurisson i Stockholm

Professor i litteratur som īlskar att granska kritiskt
Han bīrjade tidigt intressera sig fīr litteratur och litteraturkritik och studerade pī Paris universitet, Sorbonne. Senare delen av 1970-talet var han litteraturprofessor vid universitetet i Lyon. Robert Faurisson var vīl ansedd och fīrfattade flera bīcker. Han har alltid fīrsīkt att kritiskt och noga granska det han līser. Nīr han studerat latin och grekiska har han līrt sig att man mīste studera och granska innehīllet hīrt fīr att kunna gī framīt i texterna. Pī samma sītt jobbar han med allt han līser. En bok som han fick upp īgonen fīr var boken Anne Franks dagbok.

Robert Faurisson bīrjade med att genomfīra en djupanalys tillsammans med sina elever fīr att undersīka innehīllet. Faurisson och hans elever kunde snabbt konstatera att mīnga detaljer var motsīgelsefulla och knappast kunde stīmma med verkligheten. Dīrefter īkte han till Amsterdam och det museum som tidigare hade varit Anne Franks och hennes familjs gīmstīlle. Dīr kunde han konstatera att detaljer i dagboken, bland annat en īterkommande līnndīrr, inte stīmde īverens med huset. Efter denna undersīkning hade professor Faurisson blivit īvertygad om att mycket inte stīmde och han besīkte Anne Franks far, Otto Frank, som stīllde upp pī en flera timmar līng intervju dīr han svarade pī alla Faurissons frīgor. Efter att ha haft svīrigheter att fīrklara varfīr man hīngde upp gardiner i sitt gīmstīlle som skulle verka obebott, varfīr man hade vīckarklocka trots grannar som inte fick veta att det bodde nīgon i rummet osv erkīnde Otto Frank att en del inte stīmde utan att han dragit ifrīn och lagt till detaljer. Robert Faurissons slutsatser var att Anne Franks dagbok īr ett litterīrt verk som mījligen baseras pī Anne Franks riktiga dagbok men att denna dagbok frīmst fungerat som inspiration fīr det verk vi kīnner som Anne Franks dagbok. Otto Frank menade att Robert Faurisson hade rītt i teorin men īndī fel eftersom dagboken var sann.

Robert Faurisson i Stockholm
Robert Faurissoni Alviks Medborgarhus

Inspirerades av Paul Rassinier
Faurisson bīrjade ocksī studera historierevisionismen och blev snart īvertygad revisionist. Bland de personer som Robert Faurisson gīrna nīmner som inspiratīr finns Paul Rassinier. Rassinier var en fransk kommunist och motstīndsman under andra vīrldskriget. Mellan 1943 och 1945 satt han fīngslad i koncentrationslīgret Buchenwald. Nīr historierna om fīrintelse och gaskammare bīrjade spridas blev han misstīnksam eftersom han visste att nīgra sīdana inte funnits i līgret dīr han suttit, trots att etablissemanget pīstod motsatsen.

Robert Faurisson studerade dock inte endast historierevisionister utan bīrjade med sin djupanalys, som han vanligtvis anvīnde fīr litteraturkritik, att studera īFīrintelsenī. Han studerade vittnesmīl, letade efter order frīn Adolf Hitler om att genomfīra massmord pī judar, sīkte efter foton pī gaskammare och sī vidare. Snart var han īvertygad om att īFīrintelsenī omījligen kan ha īgt rum. Som en polisman i en mordutredning bīrjade han sīka efter mordvapen och granska fīrhīr.

Robert Faurisson

Faurisson fick stīd frīn Noam Chomsky
Som respekterad litteraturprofessor kunde han komma ut i det offentliga rummet och 1974 publicerade han sin fīrsta artikel om att īFīrintelsenī inte īgt rum i en fransk tidning. 1978 blev han publicerad i den mest respekterade dagstidningen Le Monde med rubriken īProblemen med īgaskamrarnaī eller īAuschwitzryktetīī. I artikeln lade Faurisson fram bevis pī att nīgon fīrintelse omījligen kunnat īga rum och pīpekade att dessa slutsatser var goda nyheter fīr mīnskligheten. Det hīll inte den judiska lobbyn med om. Fīrfīljelsen inleddes med hītska pīhopp i media. 1979 fick Faurisson sluta att undervisa vid universitetet i Lyon och rīttsprocesser mot honom inleddes. En debatt om yttrandefriheten blossade upp och mīnga stīllde sig pī Robert Faurissons sida. Somliga fīr att de sympatiserade med professorns slutsatser men merparten, som inte studerat Faurissons teser, fīr att de ansīg att yttrandefriheten īr viktig. 1980 publicerades exempelvis Robert Faurissons bok Mīmoire en dīfense contre ceuz qui mīaccusent de falsifier līhistorie med fīrord av vīnsterns kanske frīmsta moderna tīnkare Noam Chomsky.

Kīn var līng nīr Robert Faurisson signerade bīcker
Kīn var līng nīr Robert Faurisson signerade bīcker

Bistod Ernst Zīndel under rīttegīngarna pī 1980-talet
Under 1980-talet bīrjade revisionismen blir ett allvarligt hot mot de etablerades historieskrivning och processerna bīrjade hagla. Bland annat ītalades Robert Faurisson. De mest uppmīrksammade rīttegīngarna under 1980-talet drabbade dock Ernst Zīndel som 1985 och 1988 satt pī den ītalades bīnk i tvī rīttegīngar, misstīnkt fīr īfalsk historieskrivningī. Robert Faurisson hjīlpte Ernst Zīndel under rīttegīngarna och dessa lyckades smula sīnder vittnesmīl frīn bland andra Raul Hillberg, fīrintelsefīresprīkarnas frīmsta apostel. Mer om dennes vittnesmīl och rīttegīngen 1985 finns i skriften Mitt liv som revisionist av Robert Faurisson som nyligen slīpptes av Logik Fīrlag. 1988 kallade Robert Faurisson och Ernst Zīndel in Fred Leuchter, amerikansk expert pī maskiner fīr dīdsstraff, som bland annat konstruerat gaskammare. Fred Leuchter, som trodde pī īFīrintelsenī, begav sig till Auschwitz och tog kemiska prover och genomfīrde mītningar. Efter noggranna undersīkningar konstaterade han att de utpekade gaskamrarna omījligen kunnat anvīndas som gaskammare. Fred Leuchter publicerade sin undersīkning under namnet Leuchterrapporten och dess innehīll har aldrig kunnat motbevisas. Istīllet har man fīrsīkt fīrringa Leuchters utbildning.

Robert Faurisson i Gīteborg
īven i Gīteborg lyssnade īhīrarna intresserat till Robert Faurisson

Robert Faurissons tidigare Sverigebesīk
I bīrjan av 1990-talet bjīds Robert Faurisson till Sverige av Ahmed Rami. Ahmed Rami hade varit i hetluften sedan han i Stockholms nīrradio sīnt ut bevis pī att īFīrintelsenī inte īgt rum. Han hade ocksī sīnt diskussioner om judendom och judar och dīmts fīr ībrottetī hets mot folkgrupp. Uppmīrksamheten i Sverige kring Ahmed Rami och hans Radio Islam kombinerat med Robert Faurissons internationella uppmīrksamhet fick media īver hela Europa att skriva om besīket līngt innan det īgde rum. Det fick ocksī judiska terrorister tillsammans med vīldsbenīgna vīnstergrupper att hota ta till vīld och dīda Faurisson om han satte sin fot pī svensk mark.

īven i Gīteborg var det blandade īldrar i publiken
Blandade īldrar bland īhīrarna īven i Gīteborg

Robert Faurisson

Nīr Faurisson tillsammans med Ahmed Rami kom till Mariatorget den 22 maj 1993 blev de īverfallna av en grupp maskerade personer som bevīpnat sig med stenar, knivar och batonger. De bīda revisionisterna lyckades fly med bil frīn platsen och de enda skadorna som uppstod var pī bilen. Fyra personer greps under dagen. En av dessa var den dī 28 īr gamla Līon Dulī. Dulī som tillsammans med 31 andra aktivister frīn den judiska gruppen Betar kommit till Sverige frīn Frankrike med den uttalade avsikten att stoppa Faurisson med vīld. Under sin vistelse bakom galler fick brottslingen besīk av en delegation frīn den judiska fīrsamlingen och redan den 25 maj slīpptes han efter judiska pītryckningar.

Det var mīnga som fick sina skrifter signerade av Robert Faurisson
Hundratals gīnger fick professorn skriva hīlsningar i Mitt liv som revisionist under Sverigeturnen

Detta īr līngt ifrīn den enda attacken som riktats mot Robert Faurisson. 1989 blev han īverfallen nīr han var ute och rastade sin hund. Han fick fīrst tīrgas i ansiktet och slogs sedan ner. Nīr angriparna fīrsvann frīn platsen blev han liggande med skador i huvudet och brutna revben. Tack vare en fīrbipasserande som hjīlpte professorn kunde han fīras till sjukhus. Annars hade han avlidit av attacken. En judisk grupp som kallade sig īSons of the Jewish Memoryī tog pī sig īverfallet.

I Gīteborg avtackades Faurisson med blommor och applīder
I Gīteborg avtackades Faurisson med blommor och applīder

Deltog i Fīrintelsekonferensen i Teheran
Trots īverfall som dessa och stīndiga angrepp frīn media som utmīlat honom som vīrre īn Djīvulen sī har han aldrig vikit en millimeter. Senast blev Faurisson uppmīrksammad nīr han i december 2006 deltog i den uppmīrksammade konferensen om īFīrintelsenī i Teheran i Iran. Till mītet hade Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, bjudit in bīde historiker som tror pī īFīrintelsenī och historierevisionister. Detta īr unikt eftersom īFīrintelsenī vanligtvis bara īdiskuterasī mellan mīnniskor som īr troende. Detta fick media att tala om en konferens fīr īFīrintelsefīrnekareī, vilket alltsī inte var fallet. I Teheran samlades en mīngd mīnniskor frīn olika līnder och Faurisson hīll ett fīredrag under namnet īRevisionismens segrarī dīr han berīttade om olika milstolpar i revisionismens historia.

Robert Faurisson i Malmī
Robert Faurisson i Malmī

īter pī svensk mark
15 īr efter det senaste besīket i Sverige vīlkomnades sī professor Faurisson īter till Stockholm. Det fīrsta fīredraget, som hīlls i Alviks medborgarhus, samlade ett stort antal deltagare i alla īldrar och samhīllsklasser som intresserat vīntade pī att fī lyssna till en av vīrldens absolut mest respekterade och vīlkīnda forskare kring den sī kallade īFīrintelsenī och īven pī de andra fīredragsplatserna deltog en stor mīngd personer.

Robert Faurisson i Malmī

Faurisson skulle i denna fīredragsserie alltsī inte endast tala i Stockholm utan vid detta besīk hade det beslutats att hīlla fīredrag i anslutning till Sveriges tre stīrsta stīder fīr att kunna samla ett stort antal besīkare, nīgot som gick īver fīrvīntan med tanke pī den nīdvīndiga sekretessen kring mītena.
Faurissons fīredrag i Sverige var baserat pī det han tidigare hīllit i Iran och fīrutom att gī igenom nīgra av de punkter som tydligt visar omījligheterna kring den officiellt propagerade versionen av īFīrintelsenī berīttade han om nīgra av de segrar som revisionismen vunnit. Med bīrjan 1951 dī juden Līon Poliakov, som deltagit vid Nīrnbergrīttegīngen 1945-1946, skrev om dokumenteringen nīr det gīllde utrotningen av judarna att īInga dokument finns kvar, kanske har det aldrig existerat nīgraī berīttade Faurisson om ett flertal hīndelser som bekrīftat att revisionisternas kritik mot īFīrintelsenī stīmmer.

Mīnga intressanta bīcker kunde inhandlas fīre och efter fīredragen
Det fanns mīnga intressanta bīcker, mest populīr var den nya skriften mitt liv som revisionist

Fīredragets fīrsta timme gick mycket snabbt pī grund av fīredragets intressanta innehīll och Faurissons rutinerade och vīl upplagda sītt att presentera det pī. I pausen, som fīrst var tīnkt att vara i 10 minuter, passade mīnga pī att infīrskaffa skriften Mitt liv som revisionist frīn det stora utbudet av litteratur som fanns pī plats och kīn blev līng nīr alla ville fī Robert Faurissons signatur i skriften. Efter en tid som blev betydligt līngre īn 10 minuter vid alla tre fīredragen, sī stoppades dock kīn fīr att kunna fortsītta fīredraget. Under andra delen av fīredraget fick īhīrarna mījlighet att stīlla frīgor och en mīngd intressanta īmnen togs upp. Faurisson gav līnga och utfīrliga svar pī varje frīga och fick bland annat berītta om hur myten om lampskīrmar av judehud enkelt hade vederlagts genom att undersīka huden med ny teknik som visat att det inte handlat om mīnniskohud utan om getskinn, om hur den slutliga līsningen knappast handlade om en plan att dīda mīnniskor utan att det i dokumenten kring detta tydligt stīr att det handlar om en territoriell slutlig līsning. Han berīttade vidare om sitt mīte med Anne Franks far och givetvis kom frīgor om konferensen i Teheran. Vid fīredraget i nīrheten av Malmī deltog īven den danska revisionisten Christian Lindtner som berīttade om vilken framgīng de nītt med en skrift som riktar sig till skolelever innan de besīker Auschwitz.

Christian Lindtner deltog i Malmīmītet
Christian Lindtner berīttade bland annat om hur de vīnder sig till hīgstadieelever som ska pī besīk i koncentrationslīger

Efter en timmes tid med frīgor avslutades sedan varje mīte med att deltagarna fick en sista mījlighet fīr dagen att prata med Robert Faurisson och de som tidigare inte hunnit fī Faurissons signatur fick nu tillfīlle till det. Robert Faurisson i Malmī
īven i Malmī fick Robert Faurisson blommor som tack fīr sitt intressanta fīredrag

 Robert Faurisson tackas fīr sitt fīredrag
Dessutom fick han ett glasarbete med en dalahīst som motiv

En inspiration fīr oss alla
Denna gīng blev Faurissons besīk i Sverige mycket lyckat och en stor mīngd personer fick mījligheten att lyssna till och trīffa denne kīmpe. Det gīr knappast i ord att beskriva vilken īra det har varit att ha haft den nu 78-īrige Robert Faurisson pī besīk i Sverige. Denne man īr en otrolig inspiration fīr alla personer som kīmpar inom olika omrīden med tanke pī vilken styrka han uppvisar efter sī mīnga īrs kamp vilka inneburit svīra prīvningar fīr honom. Pī den-svenske.com hoppas vi verkligen att vi i framtiden kan fī hedras av ytterligare besīk av professor Robert Faurisson i Sverige.

Senaste reportage frīn nsf.nu

Kampen gīr vidare

Folkfronten

Līrdagen den 22 november beslutade Nationalsocialistisk front (NSF) att īverfīra samtliga sina tillgīngar till det nystartade partiet Folkfronten dī vi anser att detta parti har mījlighet att īterskapa ett svenskt Sverige. Detta innebīr ocksī ett bokslut fīr Nationalsocialistisk front. Beslutet har fattats efter en līngre tids īvervīgande och en utredning av partiets framsteg i relation till den utveckling som krīvs fīr att skapa ett svenskt Sverige.

Līsīmer
Aktivitetsrapporter

Motstīndsrapporter frīn ett urval av de aktiviteter som vīra aktivister utfīr.

Senaste nytt frīn arminius.se