Publicerad: 2007-02-13Björn Björkqvist

Klarsynt rektor pekar ut konfliktkärna men agerar inte

Denna symbol används av Borås kommun när de skriver om Norrby och Särlaskolan Idag träffas politiker och föräldrar till elever på Särlaskolan i det mångkulturella området Norrbyi Borås för att diskutera den sexmobbning som drabbar allt fler elever. Den 10 februari berättade Borås Tidning om hur väldigt många flickor på Särlaskolan mår dåligt på grund av att en grupp pojkar kallar dem för hora och kommer i grupp för att tafsa dem på brösten och mellan benen.

Föräldrar har uttryckt besvikelse och oro över utvecklingen och över att skolan inte gör mer för att skydda flickorna från sexmobbningen. Enligt föräldrarna är det en grupp pojkar på den mångkulturella skolan som trakasserar skolans flickor och sedan hotar dem med repressalier om de vänder sig till skolans personal.

Rektorn på Särlaskolan, Ingwar Blomster, medger att det finns ett problem men menar att det inte är så enkelt som lärarna vill få det att verka. Att det förekommer trakasserier är inget som rektorn förnekar men han menar också att det finns flickor som bidrar till detta. En flicka vars mor protesterat mot skolans flathet fick följande svar:

Jag har gjort ganska mycket med ett stort antal elever. Jag kan dock konstatera att din dotter har ett mycket stort intresse för dessa invandrarelever.
När tio av dem är samlade i ett hörn så sitter alltid din dotter och hennes kompis bland dem. När jag avstängde en elev tre dagar från skolan ville ett antal flickor solidaritetsstrejka för gossen i fråga – din flicka var inblandad i den aktionen. Vidare ska du fundera på hur det kommer sig att några av dessa invandrare besöker din flicka.
Du behöver nog prata igenom detta med din dotter.
Med vänlig hälsning
Ingwar Blomster

Blomster berättar samma sak för Borås Tidning.

– Om det är tio invandrarkillar i en hög så finns hon och hennes kompis med där. De här killarna är djävligt spännande, de är halvbrottslingar och skittuffa för brudarna att hänga med. Men för det får de betala ett visst pris.

Särlaskolan i invandrartäta Norrby i Borås är en problemskola

Det är dock inte bara den aktuella flickan som blir trakasserad av ungdomarna som rektorn beskriver som invandrarkillar. Borås Tidning skriver att varenda flicka de träffar på skolan kan vittna om trakasserierna. De flesta har råkat illa ut. En invandrarflicka berättar att hennes storebror tidigare gick på skolan vilket gjorde att hon då var fredad. Sedan han slutat så hade dock även hon blivit sexmobbad. En annan flicka berättar att hon mådde så dåligt att hon inte gick till skolan under en tid i sjuan.

Sedan det uppmärksammades i skolan blev det bättre en tid, berättar en flicka. Men sedan blev det dåligt igen, enda skillnaden var att trakasserierna inte längre skedde mitt framför lärarna. Flickorna har ingen chans att freda sig eftersom killarna kommer i grupp och ger sig på ensamma flickor. Det är inte alla killar som beter sig illa utan en liten grupp som beskrivs som skolans ”tuffa gäng”.

– Alla ser upp till dem, men inte för att de gör något bra, utan för att de skrämmer andra, berättar en flicka.

En annan flicka berättar att det främst är en speciell grupp som råkar mest illa ut.

- Det är tjejer med fin stil och fina kläder. Killarna vill förstöra de tjejernas självförtroende.

Rektorn är medveten om problemet med att vissa flickor utsätts mer än andra. Han menar att pojkarnas kulturella bakgrund spelar roll.

– I en del kulturer finns det kvinnor man roar sig med och andra man gifter sig med.

Det mångkulturella projektet drabbar människor, inte minst ungdomar, över hela landet. Någon annan lösning än tvångsutvisning finns inte. Visst skulle rektorn kunna stänga av några elever några dagar men det skulle bara flytta problemen. Enligt rektorn har man försökt lära pojkarna att ett nej är ett nej men detta har inte hjälpt. Det enda som skulle hjälpa de utsatta flickorna vore att utvisa pojkarna och deras familjer.

Makten försöker istället sopa problemen under mattan och till och med förbjuda åsiktsyttringar som pekar ut problemen. Hösten 2002 befann jag mig på ett torgmöte i just Borås och sade ”Jag tror inte att jag är ensam om att må dåligt när jag läser om hur svenska tjejer har våldtagits av invandrarhorder". Detta gav mig två månaders fängelse. Jag vet därför inte hur jag nu ska uttrycka mig när jag försöker, med hänvisning till rektorns uttalande, säga att jag inte tror att jag är ensam om att reagera när jag i Borås Tidning läser om hur flickor utsätts för sexuella trakasserier av tio invandrarkillar i en hög.

För, oavsett förbud eller fängelsestraff så finns det en verklighet som är oerhört bister. Vekligheten är så bister att den är förbjuden att tala om. Verkligheten drabbar svenskarna negativt och den som uttrycker sig som jag, eller Ingwar Blomster riskerar två månader i fängelse medan de invandrarungar som sextrakasserar flickor varken utvisas eller ens stängs av från skolan.

Ingwar Blomster har pekat ut problemet. Han vet vilka som är skyldiga och kan konstatera att pojkarna har problem med var gränsen går, trots utbildning i frågan. Blomster är ovanligt klarsynt och rakryggad som kan och vågar se var problemet finns. Frågan som uppkommer är varför han är så svag som inte gör något åt det. En avstängning av eleverna vore det minsta man kan begära. Vill några flickor som tycker om att trakasseras av invandrarpojkarna strejka så låt dem göra det. Skolan bör istället satsa på de elever som är i skolan för att lära sig något.

Vi står vid ett vägskäl där personer som Ingwar Blomster kan spela en avgörande roll. Ska flickorna kallas för horor och slampor och höra att pojkarna har ”knullat din mamma”? Eller ska barnen få en trygg skolmiljö? Det är dags för krafttag och nolltolerans mot sexuella trakasserier i skolan och i samhället i övrigt. Skolan formar människor. Vill vi uppfostra och skapa svaga osäkrakvinnor och elaka onda invandrarmän som går ut i samhället för att ta för sig av de svenska kvinnorna vare sig de vill eller inte? Vill vi det senare behöver vi inte göra något utan låta samhället fortsätta i sitt invanda mönster.

Vill vi motsatsen, dvs skapa starka svenska män och kvinnor som lever i ett tryggt samhälle så måste folket reagera och arbeta för förändring. Det kan idag vara svårt. Man möter motstånd och man fängslas om man säger förbjudna sanningar. Men det måste göras. Annars finns det ingen framtid för de svenska barn som idag eller i framtiden går i skolan.