Publicerad: 2001-09-13Björn Björkqvist

Förintelseindustrin - av Norman Finkelstein

Exploateringen av nazismens offer

Det händer inte allt för ofta att man har några direkta förväntningar när man öppnar en judisk bok. Judiska författare har aldrig gjort några större intryck på mig. Ett undantag är den numera avlidne Israel Shahak vars bok "Judisk historia, judisk religion" m.fl. verk fångat mitt intresse, även om misstänksamheten naturligtvis var stor till en början. Ett annat exempel är David Cole som för några år sedan var ledande revisionist innan han mystiskt försvann utan ett spår. Israel Shamir är en tredje jude vars texter kan fånga min uppmärksamhet då hans inställning är klart antisionistisk och han i egenskap av jude kan kritisera Israel på ett sätt som direkt skulle resultera i fängelsestraff för en annan.

Upprört etablissemang
När så boken Förintelseindustrin av juden Norman Finkelstein damp ner i brevlådan från det vänsterintellektuella förlaget Ordfront så var dock förväntningarna höga. Ingen jude, sedan Cole och Shahak, har upprört det judiska etablissemanget till den grad som Finkelsteins bok gjort. Jag hade tidigare läst bitar ur den engelska originalutgåvan men aldrig hela. Sedan Judisk Krönika gått i taket då de läst boken stod det dock klart att jag skulle läsa den. I samma veva fick jag veta att Ordfront skulle släppa den varför jag väntade tills den svenska utgåvan var på gång. I flera andra judiska tidningar så har boken också hårt kritiserats varför man snart insåg att en sådan bok får inte gå mig förbi.

I Judisk Krönika berättade Jonathan Metzger, doktorand vid Stockholms universitet, hur boken var "riktigt obehaglig": "Finkelstein kryddar sina utfall med retoriska råsopar mot i stort sett alla andra som uttalat sig om Förintelsen", Metzger vet också att berätta: "Finkelstein hävdar att han genom sin bok vill motarbeta kommersialisering och mytifiering av de nazistiska folkmorden. Hans 100 sidor långa essä är dock till den grad fylld av cynismer och trivialiseringar att det finns anledning att ifrågasätta hans uttalade avsikt."
Med sådana hårda ord från en judisk tidning så kändes boken som ett måste och här satt jag nu med den svenska upplagan framför mig.

Israelömkan
Till en början känns boken som vilken judisk bok som helst och jag hade planer på att lägga den ifrån mig efter ett 20-tal sidor. Finkelstein försöker där beskriva USA:s och USA-judarnas förhållande till Israel under de första åren av Israels existens. Han försöker påvisa att USA var mycket kritiska till landet och att USA:s judar följde makten för att själva inte hamna i trubbel. Medvetet eller inte så döljer Finkelstein här klara faktum som att familjen Rotschild och andra rika etablerade amerikanska judar var högst delaktiga i staten Israels grundande. Med tanke på att Norman Finkelstein tagit hjälp av bland andra Noam Chomsky så känns det dock som att han medvetet döljer information. Jag vill inte tro att den i normala fall relativt klarsynte juden Noam Chomsky har missat hela bakgrundsspelet till staten Israels grundande.

Elie Wiesel ifrågasätts
Snart börjar man dock förstå varför boken är näst intill bannlyst av jude-etablissemangets organ. Norman börjar lite försiktigt med att kritisera Elie Wiesel och redan där gör han ett grovt övertramp, förintelseretoriskt räknat. Wiesel har nämligen blivit något av "förintelsen" personifierad och får under inga omständigheter förnekas. Hans ord är lag. De flesta minns väl till exempel hur han tillsammans med Göran Persson stod som ansikte utåt för Stockholms första "förintelsekonferens". De enda som vågat kritisera och ifrågasätta honom har hittills varit revisionister som Robert Faurison och Radio Islam. Den Svenske Nationalsocialisten hade också en kritisk artikel om honom i nummer 1 -2001 under rubriken Med lögnen som karriärstege. Att Wiesel är en lögnare slås även fast av Finkelstein.

Uppenbara lögner
Ganska tidigt konstaterar Finkelstein också att de amerikanska judarnas per capita-inkomst är dubbelt så hög som ickejudarnas och räknar upp flera områden där judar är överrepresenterade. Detta är naturligtvis inte heller speciellt populärt hos den judiska eliten. Norman Finkelstein går vidare med att peka ut flera "överlevares" "uppleveleser" och radar upp omöjligheter och vissa fall där de överlevande inte ens bott i ockuperade områden eller suttit i läger. Detta är förvisso gammal skåpmat men för den som inte läst om fallen innan så är det ganska underhållande läsning. Likaså hör det inte till vanligheterna att en jude berättar om de olika lögnerna. Det är också lite trevligt att ha flera av lögnarna samlade i samma bok.

En av de få som får Finkelsteins repsekt är juden Raul Hilberg som med sin bok "Hur de europeiska judarna förintades" tydligen gett en rättvis bild av "förintelsen" (som Finkelstein inte på något vis förnekar). Lite i förbifarten kan jag därför avslöja att Jürgen Grafs bok "Riese auf tönernen Füssen" i sinom tid kommer att släppas på svenska. Boken kan därmed fungera som ett utmärkt komplement då den ingående granskar Hilbergs bok.

Fel personer skor sig på "förintelsen"
Grundteserna för Norman Finkelsteins bok är att "förintelsen" används för att de internationella mäktiga judiska organisationerna, vissa av dess ledare och staten Israel ska kunna sko sig. Finkelstein menar att de judar som verkligen lidit nu utnyttjas för större krafters skull. Bland annat tar han upp sin mor som exempel. Hon erhöll ett mycket lågt skadestånd för sin tid i tyska koncentrationsläger medan staten israel erhållit gigantiska belopp.

Schweiz-processen

Bland det mest intressanta i boken är hur judemaffian slog till mot Schweiz. Förintelseindustrin tar här upp ganska ingående hur man drev processen mot de schweiziska bankerna. Jag ska inte gå in allt för mycket på detta här men det är intressant att se att judiska sammanslutningar här agerade likadant som de gjorde mot exempelvis Tyskland 1933, om än i mindre skala. Utpressning var honnörsordet och hot var vapnet. Processerna slutade i vart fall med att Schweiz tvingades betala gigantiska belopp och dessutom får stå ut med att i åratal framåt förknippas med ondska. En ondska som helt och hållet var påhittad.

Kritik mot Israel slås undan med skuld

Norman Finkelstein

Skuldfrågan, menar Finkelstein, är Förintelselobbyns starkaste vapen. Detta används i tid och otid. Så snart någon kritiserar Israel och dess politik så kommer man dragande med "förintelsen" och snart får man tyst på diskussionen. Om någon ifrågasätter en "överlevare" så skriks det om hur "överlevaren" skändas på nytt, osv. I boken tar han upp ett tydligt exempel på hur "förintelsen" brett ut sig. I det citat vi nu ska få läsa tar han upp läget i USA:

"Årsdagar till minnet av Förintelsen är en riksangelägenhet. Alla de 50 delstaterna stöder minneshögtider, ofta i delstatens lagstiftande församlings byggnad. Association of Holocaust Organizations anger att det finns mer än 100 Förintelseinstitutioner i USA. Grunden för denna minnesverksamhet är Holocuast Memorial Museum i Washington.
Den stora frågan är varför vi alls har ett Förintelsemuseum, beslutat och finansierat av den federala regeringen i nationens huvudstad. Att det ligger på Washington Mall är speciellt motsägelsefullt eftersom det inte finns något museum till minnet av de brott som begåtts under den amerikanska historiens lopp. Föreställ er vilka våldsamma anklagelser för hyckleri det skulle bli om Tyskland byggde ett museum i Berlin, till minnet inte av nazismens folkmord utan av de amerikanska slaveriet eller utrotningen av de amerikanska urinnevånarna."

Med detta menar Finkelstein att "förintelsen" är ett praktiskt redskap inte bara för judiska organisationer utan även för enskilda stater som genom "förintelsen" kan rikta strålkastarna mot andras brott istället för att se sina egna. Personligen menar jag väl snarare att det hänger samman med vad Norman redan konstaterat, dvs att judarna är överrepresenterade inom flera maktområden i USA. Finkelstein påpekar också vid flera tillfällen hur starka vissa judiska grupper är. Är det i så fall inte mera logiskt att det är dessa grupper som ligger bakom detta? Att sedan enskilda stater drar nytta av detta är snarare för dem en bonus.

Nytt i boken
I denna bok finns en efterskrift som inte fanns med i de ursprungliga engelska utgåvorna. I denna beskriver Finkelstein vad som hänt efter att boken kom ut från början, framför allt rörande Schweiz-frågan. Tillägget går i samma linje som resten av boken och kritiserar förintelseetablissemanget hårt. Det som upprör Finkelstein mest är det faktum att de som Schweiz-processerna rör, de vars konton funnits i landet, endast agerar slagträ för mäktiga judiska organisationer. I själva verket hamnar den största delen av pengarna hos dessa grupper.

Källanvisningar och personregister
Boken innehåller relativt många källanvisningar vilket är ett måste för en bok av denna typ. Vad jag dock saknar är ett personregister vilket förlaget borde ha lagt till. Ibland blir det lite mycket information på en gång varför det hade varit bra att i efterhand snabbt kunna söka på personer utan att läsa om boken.

Summering
Trots att boken innehåller uppgifter som man lätt kan bevisa som lögn, framför allt rörande Raul Hilberg så skadar det inte att läsa boken. Norman G. Finkelstein har genom Förintelseindustrin gjort något som inte många andra vågar. Hade en icke-jude gett ut samma bok så hade han direkt placerats bland revisionister och förvägrats komma till tals. Genom Norman Finkelsteins judiska påbrå så kan han dock delta i debatter runt om i världen. Han må vara hatad av förintelselobbyn med Elie Wiesel i spetsen men har, genom sin kritik mot USA och samarbete med namnkunniga vänsterintellektuella judar som Noam Chomsky, ändå accepterats i kretsar dit revisionistisk litteratur är bannlyst.
Boken är inget måste för en nationalsocialist men med tanke på den uppståndelse som varit kring boken runt om i världen så kan det vara roligt att ha läst den. Det skadar inte att ta del av olika sidor av förintelse-debatten då den vi läser i etablerad media, i skolan osv uteslutande bygger på "vittnesmål" á la Elie Wiesel.
Jag vill därför trots allt uppmana ämnesintresserade att läsa boken.
Boken finns hos Arminius.se.

Praktiska fakta:

Författare: Norman G. Finkelstein
Titel: Förintelseindustrin -Exploateringen av nazismens offer
Förlag: Ordfront
Originalets titel: The Holocaust Industry
ISBN: 91-7324-820-7