Publicerad: 2007-02-16Björn Björkqvist

Ernst Zündel fick fem års fängelse

Igår föll domen mot förläggaren Ernst Zündel. Fem års fängelse blev straffet för att den tyske medborgaren Ernst Zündel valt att stå rakryggad och öppet berätta vad han tror.

Den 5 februari 2003 hämtades Zündel i sin bostad i Tennesee i USA av amerikanska myndigheter. Anledningen var att han påstods ha missat ett möte med migrationsmyndigheterna. Han förflyttades till Kanada eftersom han bott där de senaste 40 åren tillsammans med sin hustru, den amerikanska medborgaren Ingrid Rimland.

Ingrid Rimland och Ernst Zündel i maj 2000 [Foto: revisionists.com]

Runt om i världen började protesterna mot gripandet höras. Många var rädda att han skulle tvångsförflyttas till Tyskland där han sannolikt skulle fängslas och utsättas för en påfrestande rättegång och sedan dömas till långt fängelsestraff, trots att han agerat utanför Tyskland och hans enda ”brott” bestått i att han haft en avvikande syn på den så kallade Förintelsen.

I hela världen arrangerades protestmöten mot gripandet. I juli 2003 arrangerade Nationalsocialistisk front ett protestmöte utanför Kanadas ambassad där man krävde Ernst Zündels frihet. I februari 2005 samlades man igen vid Kanadas ambassad och protesterade mot förfarandet. Alla protester i världen visade sig dock vara lönlösa. Han förflyttades till Tyskland och den 8 november 2005 väcktes åtal.

Ernst Zündel har under hela vistelsen bakom galler visat att han inte är beredd att kompromissa eller ge vika. Under fängelsetiden har han bland annat skrivit en mängd brev till olika myndigheter m.fl som sedan samlats i en bok, Setting the Record Straight. Under rättegången har han cokså önskat förklara varför han kommit till sina slutsatser men då det i Tyskland är förbjudet att inte tro på ”Förintelsen” och tala om det för andra så fick han inte försvara sina slutsatser.

Sammanlagt dömdes Ernst Zündel på 14 punkter i de tyska hatlagarna och straffet blev alltså fem års fängelse. Det är inte första gången som Zündel döms för att han haft fräckheten att säga vad han tycker. 1985 utsattes han för en skådeprocess i Toronto i Kanada för att han publicerat skriften Dog verkligen sex miljoner judar?. Han dömdes till två månaders fängelse för detta. 1988 fick han fyra månader. Dessa rättegångar startade trots allt någon som var nära en debatt om ”Förintelsen”. Tillsammans med professor Robert Faurisson kontaktade Ernst Zündel amerikanen Fred Leuchter som konstruerat flera av de amerikanska dödsmaskinerna som används vid verkställandet av dödsstraff i USA. Denne tog prover och gjorde ingående undersökningar i Auschwitz och konstaterade att de utpekade gaskamrarna omöjligt kunde ha använts som sådana.

Debatten tystnade dock ganska snart men bevisföringen i dessa processer satte dock sina spår. Bland annat lästes Leuchter-rapporten av världens främsta historiker om Andra Världskriget, David Irving. Läsningen fick honom att betvivla den offentliga historieskrivningen om ”Förintelsen”. Irving var bara en av många som fick sig en tankeställare i och med Zündelrättegångarna 1985 och 1988.

Med detta i bakhuvudet är det kanske inte så svårt att förstå varför Ernst Zündel denna gång inte tilläts föra fram några bevis. Förintelsen är helig för de styrande och deras styrande. När det tyska ledarskiktet åtalades i Nürnberg efter kriget tilläts de inte föra fram motbevis. Denna form av ensidig bevisrätt används än i dag i Tyskland när obekväma åtalas.

Ett femårigt fängelsestraff mot en 67-årig man är ett ohyggligt långt straff. Det är ett rättsövergrepp som endast kan mätas med straffen i forna Sovjetunionen. Ernst Zündel har utsatts för en skådeprocess som knappast hade varit laglig i en rättsstat. Man har givit bröd och skådespel åt folket. Den vanliga tysta människan som inte fördjupat sig i processen tror att Zündel fått en värdig rättegång och funnits skyldig. I själva verket har han inte fått försvara sig. Domen är således lika rättvis som en boxningsmatch där domaren redan håller på den ena boxaren och den andra har bundits till fötter och armar. En sådan boxningsmatch är omöjlig att vinna, oavsett hur mycket den bakbundne boxaren har lärt sig om slagteknik och parering.

I ett brev till sin hustru, Ingrid Rimland, har han också konstaterat omöjligheten att vinna: ”Även om jag gick på vatten så hade det inte gjort någon skillnad.”

Ernst Zündel har dock valt att inte ge vika. Han står för det han tror på. Detta gör honom till en förebild för alla som arbetar för något som inte är accepterat av den styrande regimen. Vi ska vara glada över att det finns kämpar som Ernst Zündel. Han banar väg för oss andra. För, hade du varit beredd att ta ett fängelsestraff på fem år? Hade du klarat av att spendera fem år med knarkare och samhällets bottenskikt bara för att du har en åsikt? Många hade inte klarat av det. Många hade inte riskerat det. Därför är Ernst Zündel en sådan ledstjärna och förebild som vi så väl behöver.

Kampen för hans frihet kommer dock fortgå tills han släpps.

Frihet åt Ernst Zündel!

Relaterat

Åtal mot dissidenten Ernst Zündel
Nationalsocialistisk front krävde Ernst Zündels frigivande
Frige Ernst Zündel
Klarsynt rektor pekar ut konfliktkärna men agerar inte
Flygblad som spreds 2005 för Zündels frigivande(PDF)
NSF-Butiken: Ernst Zündels bok Setting the Record Straight