Jürgen Graf: Förintelsen skärskådad
Sidan ses bäst i:
800 x 600
Sidan är en del av:
~Publicerat med tillstånd av: Air Photo Evidence~
Tyska media har lovprisat den turnerande fotoutställningen om tyska armén under Andra Världskriget för att "bevisa skulden" medan de ignorerar att bevis-fotona är ihopklippta, har felaktiga överskrifter och visar ryska massgravar i stället för tyska. Och efter som inte ett enda av de icke förfalskade fotona visar på någon tysk soldats grymhet mot civila eller krigsfångar, visar faktiskt detta att tyskarna var oskyldiga till påstådda grymheter.
Utställningen finansieras av den tyske mångmiljonären Jan-Phillip Reemstma, vars faders cigarrettproduktion under Andra Världskriget grundlade förmögenheten. Jan-Phillip har använt sitt liv till att organisera kommunistgrupper. Under 1997 slog han sig ihop med den amerikanske författaren Daniel Goldhagen i ett försök att "rensa upp i Tysklands förflutna". Chefen för utställningen Hannes Heer är medlem i en extrem kommunistgrupp vars deklarerade mål är att förstöra Tysklands demokrati.
Trots att utställningen försöker "bevisa" att tyska soldater massmördade ryska, andra civila och krigsfångar visar inga foton dessa bevis. De enda autentiska avrättningarna är på terrorister och sabotörer. Följande fakta finns:
Plats, datum och tid för 95% av fotona är okänd.
Det finns inga tyska soldater på över hälften av fotona.
Många foton har blivit förfalskade genom att fälla in tyska soldater från andra bilder och att använda scener från ryska och allierade propagandafilmer.
De värsta scenerna påstår att tyska soldater kikar ner i massgravar på platser som Vinnitsa, Lemberg, och Babi Yar när de just har avrättat offren, men från 1943 till 1988 har internationella kommissioner bevisat att det var Sovjet som var ansvariga för dessa mord, och
På de få foton som visar en hängning eller en arkebusering hänger det en skylt som säger att dessa är partisaner eller sabotörer, vilka man ansåg att man hade rätt till att avrätta under Andra Världskriget.
De flesta fotona är lånade från Holocaust Memorial Museum i Washington D.C. Andra foton kommer från 5 ryska, 5 tyska, 1 österrikiskt och 1 israeliskt arkiv.
Nedan finns det 6 exempel av förfalskade foton: (Klicka på fotot för att se det i större skala)
Hängda jättar:
De två männen som är hängda är 33% längre än åskådarna, så om åskådarna är i genomsnitt 175 cm långa, så skulle offren vara c:a 233 cm långa, vilket är en omöjlighet. Detta bevisar att de två hängda männen är inklippta från ett annat foto.
Ljus från 2 olika håll:
Solljuset på dessa gående personer kommer framifrån vilket syns på skuggan. Ljuset på soldaten kommer lite från ovan och bakom honom. Soldaten är också större än de andra männen, vilket bevisar att han är inklippt från ett annat foto.
Arkebuseringspatrull begår självmord:
Den här arkebuseringspatrullen kunde ha dödat sig själva med rikoschetter från muren genom att avlossa skott på så nära håll. Detta bevisar att fotot är antingen en sammansättning från olika foton eller är arrangerat av propagandaskäl.
Första Världskrigets hjälmar:
Soldaterna bär hjälmar som inte användes under Andra Världskriget, för de har knoppar som sticker ut, så som hjälmarna hade under Första Världskriget.
"Hollywood-style" rysk film:
Detta är troligtvis ett sovjetiskt foto taget i en scen under en inspelning av en propagandafilm efter som fotot har mycket hög kvalitet. Filmljus kan ses i en av skådespelarnas glasögon, mannen till höger tillhör filmteamet, den judiska stjärnan är för stor och för vit för att vara riktig, och det finns en kommunistisk röd stjärna på byggnaden i bakgrunden.
Humoristiska avrättningar:
Fotot skall föreställa en tysk fallskärmsjägare som fångar upp folk i Grekland för att avrättas, men 2 människor skrattar vilket visar att överskriften är fel.
KÄLLOR: En oberoende tysk besökare till utställningen och "Die Wahrheit über die Wehrmacht" (Sanningen om tyska armén) av Professor Dr. Klaus Sojka från Hamburg.
Sidan publiceras med tillstånd av Air Photo Evidence
Tillbaks till Den svenske
nationalsocialisten
Tillbaks till revisionism-avdelningen