Publicerad: 2008-07-24den-svenske.com

Öppenheten på Stockholm Pride gäller inte journalister

När det talas i media om homosexrörelsen talas det ofta om öppenhet och tolerans. Det är dock bara något som den så kallade hbt-rörelsen (hbt är en samlingsbeteckning för homo-, bi, och transsexuella) kräver av samhället men inget man själva är intresserade av att dela med sig av, om det inte är på deras egna villkor. En del av Pride-festivalen sker ute på Stockholms gator. Hbt-rörelsen marscherar ut så nakna som lagen tillåter för året, kroppsmålningar och löspenisar för att visa att de är precis som vilka svenskar som helst.

Man eller kvinna? Bög eller hetro? Europride vill inte att journalister ska spekulera kring det. Får man spekulera i sinnessjukdom?

Denna bild ska tvingas på folket. Pride-tåget går genom centrala Stockholm så att ingen ska slippa se hbt-rörelsens rop på att bli tagna på allvar. Däremot gäller hårda regler för de journalister som vill bevaka Pride-festivalen innanför inhägnanden. På hemsidan för Stockholm Pride (som i år också kallas Europride) finns klara regler för vad man får och inte får göra.

Den journalist som intervjuar festivaldeltagare måste berätta var svaren kan komma att publiceras. Detta är en ganska naturlig regel, mer underligt är regeln som följer därefter.

Ta inte någons sexuella läggning eller könsidentiet för givet, beskriv alltså inte de människor ni intervjuar som ”homosexuell”, ”transsexuell” eller ens som man eller kvinna och så vidare om personen inte uttryckligen själv kallar sig det.

Står man och talar med en man så får man alltså inte skriva att ”han” säger något om inte personen i fråga varit tydlig med att han verkligen ser sig som en man och inte en kvinna eller en liten brun shetlandsponny som får byta skor allt för sällan men som däremot har gott om hö och en välstädad stallplats.

Om han kallar sig kvinna så måste journalisterna acceptera att det är en kvinna, om man ska tjäna högre syften vill säga.

Den som fotar har också vissa regler att följa. Som fotograf har man bara tillträde till vissa delar av festivalområdet. Om man vill fota eller filma någon människa måste personen som ska filmas eller fotas först ge sitt uttryckliga samtycke för detta. Däremot får man ta foton där det inte går att identifiera ansikten.

Reglerna är tydliga och kan inte misstolkas. För säkerhets skull har man förklarat vad som händer med de journalister som inte sällar sig till homorörelsens regler.

OBS! Om någon inte följer de regler som beskrivits ovan har säkerhetspersonal, parkchef och pressansvarig rätt att frånta vederbörande veckobandet och ackrediteringen.

Någon som reagerat mot hbt-rörelsens syn på den öppenhet som de ständigt tjatar om är Journalistförbundets ordförande, Agneta Lindblom Hulthén. Till tidningen Dagen säger hon att hon är förvånad över att en arrangör ställer krav på hur media ska rapportera.

– Jag trodde att vi i dag hade kommit längre än så. Hade man utfärdat särskilda regler för bevakningen av partikongress eller näringslivskonferens tror jag knappt att någon journalist hade ställt upp, säger Agneta Lindblom Hulthén.

En myt säger att homosexrörelsen skulle handla om sexualisering snarare än kärlek. Det får man inte ifrågasätta.

Anna Söderström, presschef för Pridefestivalen, säger till Dagen att reglerna är till för att journalisterna ska acceptera deltagarna och förstå att de har kommit till en frizon, dvs en plats där människor ska få bete sig lite hur de vill utan att riskera att behöva ta ansvar för sina handlingar. Hon säger också att de aldrig haft några problem med att journalister inte följt reglerna.

Till nättidningen Medievärlden säger Anna Söderström senare att hon för ett samtal med journalistförbundets Agneta Lindblom Hulthén.

- Vi har pratat idag och jag har förklarat vad vi menar och hon förstod det. Det här handlar om något större än massmediebevakning, det finns fortfarande väldigt starka normer i samhället, inte minst när det gäller språkbruket kring kön.

Stockholm pride arrangeras för att visa att hbt-personer är precis som alla andra...

Får man tro Söderström så har alltså journalistförbundets ordförande nu förstått att media inte är på plats på Pridefestivalen för att granska utan för att delta i lobbyarbetet för hbt-rörelsen. Det är större än att bevaka. Kritik kan man syssla med i andra sammanhang men knappast när man ska bevaka ett hbt-jippo.

Det ger också tillfälle att ställa krav, som att den här figuren ska få adoptera barn.

Stockholm pride har aldrig behövt avvisa någon journalist trots deras något ovanliga regler. Alla journalister på plats är fullt på det klara med att Pridefestivalen handlar om något mycket större än bevakning. Samma sak förstår polisen som marscherar med i det politiska tåget och tar ställning för hbt-rörelsen. Samma sak förstår militären som skickar sina anställda att delta. Pride är något mycket högre än alla vanliga lagar och regler. Den som inte förstår det passar inte in i dagens samhälle.

Vi på den-svenske.com passar inte in. Vi förstår inte storheten i att vika sig för böglobbyn. Vi kommer att fortsätta att granska och komma med obehagliga sanningar om böglobbyn i Sverige och utomlands. Det är ett löfte från oss till våra läsare. Det ger oss ingen ackreditering till Stockholm Pride men väl ett rent samvete. Det gör våra skribenter fria att skriva vad vi vill utan någon lobbys inflytande.