Publicerad: 2008-06-15Björn Björkqvist

EU öppnar för lönedumpning

När EU utvidgades mot öst fanns det somliga som uttryckte oro för vad som skulle hända. En av dem var den dåvarande statsministern Göran Persson som 2003 talade om social turism och visade oro över vad som skulle kunna hända när gränserna öppnades mot öst. Han hånades dock av andra politiker och journalister från såväl höger som vänster. Persson var rädd att det svenska systemet skulle utnyttjas av människor som skulle komma hit för att ta del av det svenska sociala skyddsnätet.

Andra visade oro för att människor skulle komma hit och jobba för låg lön och därmed pressa lönerna nedåt och försämra möjligheterna för svenska arbetare. Även detta kritiserades hårt. Ett stort EU skulle bara vara av godo. En stor europeisk familj skulle leva tillsammans och ingen skulle konkurrera om arbeten eller välfärd.

Hur kunde någon ens tro att öppnade gränser skulle kunna leda till att människor från öst skulle söka sig till Sverige för att jobba för (i svenska mått mätt) låga löner, strunta i fackförbundens regler och med tiden verka för lönedumpning? Att bara inbilla sig att en ökad mängd arbetare som kan tänka sig att arbeta för låga löner i ett land med redan hög arbetslöshet skulle medföra lönedumpning är bara illasinnat förtal, ja rent av rasism. De svenska reglerna är fast förankrade i fackföreningsrörelsens normer och kommer inte förändras av EU. När nya länder kommer med i EU så ökar dock Sveriges inflytande på dessa länder och man kan även lära balterna att den svenska modellen är bäst.

Innan Sverige gick med i EU hade facket och den svenska regeringen fått EU-kommissionären Padraig Flynns ord på att ”Maastrichtavtalet inte på något sätt kräver att svensk praxis på arbetsmarknaden ändras”. Detta övertygade kanske inte väljarna men socialdemokraterna och LO lät sig övertygas. I ”Facket och EG”, nr 3/1994 skrev LO följande:

När det gäller kravet på att kunna använda svenska kollektivavtal för att införliva EU-direktiv har det till fullo tillgodosetts i förhandlingsresultatet.

LO:s och Socialdemokraternas tydliga ställningstagande för EU var sannolikt det som fick bägaren att rinna över och ja-sidan att vinna i den svenska folkomröstningen. Idag har vi facit i hand. Vi har varit medlemmar ganska länge. Fler och fler har börjat acceptera att vi är med. Inom Miljöpartiet som byggt sina valrörelser mycket kring EU-motstånd börjar man tveka. De ungdomar som i dagarna slutat grundskolan har inget minne av folkomröstningen och de som gick ut sjuan har levt hela sina liv som medlemmar i EU.

EU-förespråkarnas löften om att ett medlemskap i EU skulle bli en dans på rosor har inte infriat sig. Å andra sidan har inte heller nej-sidans värsta skrämsel besannas heller. För att inte låta denna text sväva iväg allt för långt från huvudämnet så kan vi i alla fall slå fast att det som socialdemokrater och fackförbund lovade sina medlemmar inte var något annat än bluff och båg.

Man kan säga att Sverige lyckades bra med att förhandla till svenskarna rätten att under en period springa runt med tobak under läppen men misslyckades med att skapa trygghet åt svenska arbetare. Skickligt lyckades de svenska EU-anhängarna att lugna svenskarna i frågor om raka gurkor, snus och andra småsaker medan rätten till trygghet åt svenskarna försvann i mediebruset.

EU bygger på något som kallas “de fyra friheterna” som är friheten för kapital, arbetskraft, tjänster och varor att röra sig fritt inom EU:s inre marknad. Redan här borde det stå klart att EU inte gynnar den svenske arbetaren utan är en marknadsliberal union där ”frihet” att flytta för att jobba går före frihet att kunna få skäligt betalt för sitt utförda arbete.

Länge var det ingen som riktigt visste hur starka svenska regler var mot EU:s lagar. Många hade sina aningar men det var först i och med Vaxholmsfallet som det stod klart att man inte kan ställa krav på svenska löner och avtal på svensk mark. Därmed försämrades de svenska arbetarnas konkurrensmöjlighet radikalt mot arbetare från låglöneländer inom EU. Enligt domen kan företagen anställa arbetare enligt exempelvis lettiska kollektivavtal fast de ska arbeta i Sverige.

Ett företag som tagit fasta på EU:s regler och domen i Vaxholmsmålet är företaget Hyrlett som är verksamt i hela Sverige. Hyrlett drivs av det lettiska bemanningsföretaget SIA Eurochance som bildades i 2004. Syftet är att hyra ut billig arbetskraft i hela Europa. Företaget har sin bas i Lettland men det är svårt att säga om ägarna verkligen finns där eller om man bara valt att registrera sitt företag i landet för att kunna erbjuda Europa billig arbetskraft utifrån lettiska kollektivavtal. I Sverige nås företaget genom en anonym boxadress eller ett mobiltelefonnummer.

Moderaten Mikael Onegard står bakom företagets hemsida

Däremot framgår att hemsidan är copyrightskyddad av Mikael Onegård. Onegård är född 1979. Han är uppvuxen i Tyresö och engagerad i Moderaterna. Han har bland annat varit ordförande i Muf i Tyresö och sitter för partiet i kommunfullmäktige. Han har också varit vice förbudsordförande i RFSL ungdom. Det är också Onegård som registrerat företagets domän hyrlett.eu. Det är registrerat på företaget Eurochance men med Onegård som kontaktperson och hans hemadress i Tyresö som kontaktadress. Det är alltså inte bara troligt utan högst sannolikt att det är den snart 29-årige moderaten som driver detta krig mot svenska arbetare som går under namnet Hyrlett. Plötsligt ljusnar således bilden. Det är inte bara en affärsidé. Det är ett ideologiskt ställningstagande av en person som tycker att det är ”frihet” när folkets gemensamma företag säljs ut till utländska intressenter. Han tycker det är ”frihet” när man har rätt att välja vård, men det bara är de som har gott om pengar som kan använda denna frihet medan fattiga svenskar inte har några val, och knappast heller någon vård. Denne man har nu använt sin frihet att hyra in underbetalda letter för att låta dem jobba för en lön som ingen svensk kan, eller får, jobba för.

Hyrletts VD Maris Sergejenko

En annan person som märks i företaget är dess VD Maris Sergejenko. 2004 berättade han för Aftonbladet om hur han ville starta ett företag i Lettland som hyr ut tjänster till Sverige. Han hoppades att Lettland skulle ansluta sig till EU. Han hade då levt i Sverige i ett och ett halvt år. Varför han kom till Sverige från början är oklart men han fann sig snabbt och fick ledande poster i RFSL. Han har bland annat ansvarat för RFSL Ungdoms internationella arbete och har synts mycket ute i Europa där han varit RFSL:s representant på möten och festivaler.

Via företagets hemsida får man veta att Hyrlett erbjuder personal inom t.ex. bygg, industri, jordbruk, städ, hotell, lager och transport. Fördelen för mindre företag med att välja personal från Hyrlett är att det blir mycket billigare med företagets billiga lettiska arbetare än att anställa svenskar. Enligt företagets hemsida blir det till och med billigare än att anställa personal svart.

Hemsidan är också full av nonsens och politiska ställningstaganden där man ger sken av att ha kommit för att frälsa Sverige. I ett pressmeddelande skriver man att TT meddelat att det råder arbetsbrist i Sverige men berättar stolt att Hyrlett nu kommit för att rädda svenskarna från denna knipa. I ett annat pressmeddelande hyllar man EG-domen som möjliggör deras fortsatta företagande på svensk mark.

Företaget berättar också om sina värderingar. Under de ekonomiska värderingarna låtsas man att man bryr sig om Sverige och svenskarna. Man talar om faran med att företag flyttar från Sverige och söker sig till låglöneländer. Detta vill Hyrlett undvika genom att låta de svenska företagen konkurrera på lika villkor, dvs kunna tillverka sina produkter med lika billig arbetskraft som EU:s låglöneländer. Naturligtvis är detta ren nonsens. En restaurang flyttar inte till Lettland bara för att diskplockarna där är billigare. Det samma gäller byggföretag som inte slutar bygga hus i Sverige bara för att det är billigare att bygga hus i Lettland. Till saken hör ju att det också är lägre hyror, lägre boendekostnader och lägre matpriser i Lettland. Det Hyrlett gör är istället att de går till angrepp mot de svenska arbetarna. Man låter aktieägarna för företagen kunna tjäna mer pengar på att byta ut de svenska arbetarna mot lettiska sådana.

Egentligen spelar det ingen större roll för svenskarna om ett företag ligger i Sverige eller utomlands om företaget inte anställer svenskar. Detta vet naturligtvis Hyrlett men helt fräckt struntar de fullständigt i svenskarna. Av ekonomiska, liksom av ideologiska skäl.

Som avslutning förklarar de kortfattat vad deras företag ger till samhället. I kursivt bemöter vi här dessa påståenden.

Med Hyrlett.nu:
- har företag möjlighet att behålla sin produktion i Sverige utan att tappa konkurenskraft;
Flertalet företag som Hyrlett vänder sig till skulle stanna i Sverige ändå. Möjligen skulle deras vinster bli lägre eller deras tjänster något dyrare, men pengarna skulle gå tillbaka till Sverige om arbetarna skattade och handlade i Sverige.

- minskar arbetslösheten och skatteintäkterna ökar;
Arbetslösheten minskar inte när fler människor kommer till Sverige. Den ökar. Skatteintäkterna minskar när arbetare betalar sin skatt i andra länder.

- ökar tillväxten i Sverige;
Möjligen stämmer detta på kort sikt. Men vad spelar det för roll om tillväxten ökar samtidigt som lönerna sjunker och fler går arbetslösa.

- kan företag spara pengar utan att minska antalet arbetare eller försämra sin service;
Vad spelar det för roll för samhället om företagen kan spara pengar på arbetarnas bekostnad. Självklart kan man spara pengar om man inte betalar vad något är värt. Men bara för att det är lönsamt behöver det inte vara moraliskt rätt.

- minskar svart anställning och utnyttjande av arbetare från andra länder.
Möjligen blir det mindre svart anställning men vad spelar det för roll när skatten som betalas ändå inte hamnar i Sverige?

- får Sverige det billigaste, snabbaste och vänligaste bemanningsföretaget.
Absolut. Sverige får också lägre löner, större otrygghet och ett företag som drivs av ett gäng bögar som totalt struntar i de svenska arbetarna.

Hyrlett är ett antisvenskt företag. Syftet är att tjäna pengar samt att sänka svenska arbetares löner och ta bort deras rättigheter (i frihetens namn).

Genom denna artikel vill jag rikta en uppmaning till alla svenska företagare: Köp inga tjänster av Hyrlett. Jag vill rikta en uppmaning till alla svenskar: Köp inga varor eller tjänster från företag som har personal från Hyrlett.

Avslutningsvis vill jag uppmana alla svenskar att ansluta sig och ge sitt stöd åt Nationalsocialistisk front (NSF). NSF arbetar för svenskarnas rättigheter. Därför vill vi lämna EU som inte gynnar det svenska folket. Sverige har nu givit EU 13 år. Det har varit 13 år av försämringar. Det räcker nu.