Publicerad: 2008-04-05Fanny Johansson

Våra barn - en del av politikernas samhällsskapande

Olof Palme karaktäriserades under sin tid på 1960-talet som utbildningsminister som "vår spjutspets in i morgondagen". Slagordsmässigt fick det representera hans och det socialdemokratiska partiets önskan om att utnyttja skolan som instrument för en påverkan. Innehållet av undervisningen skulle bestämmas utifrån hur man ville att morgondagens samhälle skulle se ut.

Undervisningen var alltså ämnad att påverka ungdomar och på så vis uppnå de samhällsförändringar man ville åt. Förr användes främst konservativ påverkan i skolor, men det försvinner mer och mer för att ersättas med nytänkande och förändrande påverkan.

Efter andra världskriget har det skett en successiv förändring av hela det svenska skolväsendets struktur. Då den skedde under en i stort sätt oavbruten socialdemokratisk regim blev den nya skolan verkligen "en spjutspets in i morgondagen" för den socialdemokratiska samhällsuppfattningen.

Elever har under alla tider påverkats av läroplaner, läromedel och lärare. De gamla läroplanerna är idag i stort sätt ersatta av så kallade måldokument. Måldokumenten bryts ner i steg som ger mer abstrakta och konkreta delmål. På så vis blir målens uppnående lättare att kontrollera. Den önskade produkten av målkonkretiseringen beskrivs i så kallade terminalbeteenden. Det är beskrivningar av vad en elev inte bara skall veta och kunna utan också vad eleven skall anta, känna, föredra och hoppas på.

På så vis kan ett kursavsnitt i skolan ha en förutbestämd påverkan. I ett måldokument för sexual- och samlevnadsundervisning i årskurs sex har Skolöverstyrelsen bland andra punkter bestämt att elever skall kunna följande:

Känna till att samlaget vanligen inte är avsett att leda till befruktning utan ett uttryck för människors kärlek och vilja att berika varandras liv.
Känna till och kunna namnge de fem vanligaste preventivmedlen.

I årskurs åtta inom samma kurs skall eleverna också:

Ha accepterat att människor kan ha avvikande sexuellt beteende.
Kunna beskriva olika former av avvikande sexuellt beteende.

Det är ett exempel på ett centralt beslut om vilken påverkan skolan vill ge.

Historia är ett ämne i skolan som anses ha stor betydelse för hur elever skall komma att påverkas. Ämnet har tillskrivits stor påverkningskraft under tiderna och historieböckerna har åtskilliga gånger skrivits om för att anpassas så att "den rätta" historien lärs ut. Under omskrivningarna är det inte enbart fakta som tillkommer och faller bort utan också vinklingar och värderingar.

Det finns påverkande värderingar i läroböcker som inte är nertecknade i måldokument för eleven. Läroböckerna är emellertid noggrant utvalda och skiljer sig inget större bland skolorna i Sverige. I de typiska läroboksstilarna finns ett underförstått idémässigt budskap.

I en populär läseboksserie för grundskolans lågstadier från 1950-talet fanns i de tidigaste upplagorna vid bokstaven Z en färggrant klädd zigensk kvinna som sålde ballonger, samt vid bokstaven N en negerkung. Så småningom togs båda teckningarna bort av författare och förlag med anledning av att orden zigenare och neger ansågs stärka "gamla fördomar" om rasbeteckningar.

Ett annat exempel på tidig skollitteratur. Idag anspassas böckerna istället enligt mångkulturens villkor och queer-teorier.

En lärare betraktas av eleverna som mer kunnig, arbetsledare och betygsättare. Han eller hon besitter således stor möjlighet att kunna påverka elevernas bedömning i olika hänseenden. Genom lärarens möjlighet att påverka och styra sker ett omedvetet normövertagande hos eleven. De drivs av en önskan om att få bra betyg. För att kunna uppnå detta krävs det av eleven att denne uppnår stegen i måldokumentet samt terminalbeteendet. Det innebär att eleven måste ta till sig fakta i läroböckerna på det angivna "rätta sättet".

Läraren står för den levande delen av undervisningen där eleverna får ta del av lämplig muntlig undervisning och uppgifter utformade i lämplig vinkling för ändamålet. Påverkningen som läraren utsätter eleven för finns alltid där. Dock är den inte alltid medveten från lärarens sida.

Barn och ungdomar som växer upp i Sverige idag påverkas i tidig ålder att tycka, tänka och känna på ett visst sätt. Ett enda alternativ finns av skolgång. Alternativet ger inte eleverna möjlighet att tänka fritt, utan kräver deras anpassning i utbyte mot goda betyg och framtidsutsikter.