Publicerad: 2007-12-16NSF:s riksledning

Klargörande angående Salemmanifestationen

Salemmanifestationen är idag Sveriges största enskilda protest mot det svenskfientliga våldet och det finns en rad positiva effekter som uppnås med manifestationen. Den visar framför allt att det finns ett starkt motstånd mot "utvecklingen" i Sverige, och att svenska ungdomar reser över hela landet för att visa sitt motstånd mot den antisvenska utvecklingen inger hopp i många svenska hjärtan. Att manifestationen är stor och har en rad positiva effekter innebär dock inte automatiskt att den inte skulle kunna vara ännu större och uppnå än mer positiv effekt. Det är därför med stor sorg som Nationalsocialistisk front (NSF) har beskådat Salemmanifestationens utveckling under de senaste åren, och med denna ett minskande av deltagarantalet varje år trots att det tvärtom borde vara en markant ökning av deltagarantalet med tanke på att allt fler svenskar blir etniskt medvetna. Från att ha varit en enad och kraftfull protest mot det svenskfientliga våldet där samtliga nationalistiska organisationer varit välkomna att aktivt delta på samma villkor, och en värdig hyllning till den 17-årige pojken Daniel Wretströms minne, har utvecklingen dessvärre gått mot att en enskild gruppering inom den nationella rörelsen skaffat sig monopol på utformningen av manifestationen och där flera andra deltagare inte längre känner sig välkomna.

Den 9 december 2000 mördades 17-årige Daniel Wretström brutalt av ett mångkulturellt gäng i Stockholmsförorten Salem. Mordet var bestialiskt och ett tydligt uttryck för den svenskfientlighet som florerar i dagens samhälle, där massmedia och etablissemang hetsar mot nationalister och legitimerar våld mot desamma. 17-årige Daniel misshandlades grovt och fick slutligen halsen avskuren på ett sätt som påminner om halalslakt. För många svenskar blev mordet en väckarklocka, och bara en vecka efter händelsen samlades så många som 1000 svenskar i Salem för att visa att de fått nog av utvecklingen. "Vanliga" salembor, svenskar från såväl Stockholms län som övriga landet, organiserade nationalsocialister, sverigedemokrater, oberoende patrioter - en stor mängd av olika grupperingar gick samman som ett folk för att på plats i Salem visa sin avsky mot det som hänt, och den samhällsutveckling som föranlett händelsen. Vid Salemmarschens slutdestination höll representanter för bland annat info-14, Nationalsocialistisk front, Svenska motståndsrörelsen och Blood and Honour tal. Bland deltagarna var det tydligt att alla nationalistiska organisationer, utan undantag, slutit upp gemensamt för manifestationen.

Manifestationen i Salem blev en årlig tradition, och även 2001 avlöpte den enligt samma mönster som föregående år. Flygblad producerades och en hemsida för manifestationen skapades, från vilken läsarna hänvisades till info-14, Nationalsocialistisk front, Svenska motståndsrörelsen och Blood and Honour för vidare information om den svenska nationalismen och om hur svenskarna ska kunna engagera sig för att motarbeta den svenskfientliga utvecklingen i landet.

Inför det tredje året, 2002, skapade ett antal personer med anknytning till hemsidan info-14 dock Salemfonden. Till en början stod det för NSF inte klart vilken funktion denna fond skulle ha, då arrangemanget tidigare allmänt betraktades som ett gemensamt projekt där alla nationellt inriktade organisationer samarbetade som arrangörer. Från och med detta år utropade dock Salemfonden sig som arrangör, även om det då inte påverkade manifestationens utformning med talare från alla deltagande organisationer eller manifestationens sammansättning som fortsatte vara en samling från alla inriktningar och organisationer i den nationella rörelsen. Året därefter slogs även deltagarrekord, då över 2000 stolta nationalister tågade gemensamt i Salem.

Under senare år började det dock bli allt tydligare att Salemfonden enbart bestod av medarbetare kring hemsidan info-14, och att dessa på eget initiativ började ställa krav på andra nationella organisationer om att censurera sina tal med mera. Länkarna på den officiella hemsidan till medarrangörer för att underlätta fortsatt arbete mot svenskfientligheten plockades också bort. Manifestationen skulle uppenbarligen inte längre få spegla den bredd och det stora, varierande utbud av inriktningar och organisationer som den nationella rörelsen innehåller, utan likformas för att bli mer "folklig", som Salemfonden formulerade det. Det stod nu även alltmer klart att Salemfonden menade sig vara ensam arrangör. NSF uppfattade sig dock alltjämt som medarrangör och hjälpte varje år till att organisera resor för deltagarna, och uppmanade aktivt alla att deltaga i manifestationen. Partiets medlemmar och aktivister spred Salemfondens informationsmaterial på gator och torg, tillsammans med andra organisationers aktivister och oberoende patrioter. NSF uppfattade sig självt, liksom andra nationella organisationer, som åtminstone medarrangörer till Salemmanifestationen även om Salemfonden skulle utgöra en neutral samlande huvudarrangör.

Inför 2006 års manifestation hade dock Salemfondens olika krav om bland annat censurering av talarna nått den nivå att NSF fann dem oacceptabla. NSF fick även beskedet att personerna bakom Salemfonden inte betraktade NSF som en medarrangör, samt att partiet aldrig någonsin genom åren skulle ha varit att beteckna som en medarrangör. Denna Salemfondens historieskrivning delas inte av NSF, utan partiet anser att alla organisationer som hjälpt till med att år efter år göra Salemmanifestationen så stor och värdig som möjligt - NSF liksom flera andra hårt arbetande organisationer, nätverk och partier - naturligtvis även borde betraktas som medarrangörer. Om Salemfonden vill se sig som huvudarrangör, med de nationella organisationerna som hjälpande medarrangörer, så vänder sig NSF inte emot detta då det kan finnas fördelar med ett sådant upplägg, men om Salemfonden enbart representerar gruppen kring info-14:s egna intressen och inriktning, och väljer att stöta bort andra nationella inriktningar och organisationer, så är det varken konstruktivt eller gynnsamt om avsikten är att få en så enad och kraftfull manifestation som möjligt.

2006 blev därför första året som NSF som organisation inte aktivt gjorde reklam för Salemmanifestationen eller ordnade några officiella resor från olika delar av landet till Salem. Ett stort antal medlemmar och sympatisörer åkte dock ändå till Salem eftersom syftet, att protestera mot det svenskfientliga våldet, givetvis ändå ligger varje svensk varmt om hjärtat. Detta år avlöpte dock manifestationen utan att någon representant för Nationalsocialistisk front fick hålla tal, eftersom partiet inte accepterade att censureras av personerna från info-14 bakom Salemfonden. Även en annan nationell organisations talare stoppades av Salemfonden då de inte lät sig censureras. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att det inte finns någon bärande konstruktiv anledning överhuvudtaget till att censurera talare vid en manifestation för svenskarna. Vi i NSF lägger oss inte i hur andra grupperingar utformar sina tal, och då ser vi det inte som ett mer än rimligt krav att vi bemöts på samma sätt. Vi lyder redan under samma lagar den dagen som under alla andra dagar. Skulle någon talare bryta mot dessa etablissemangets lagar så kommer denne person med all säkerhet dömas enligt lagen, vad man än tycker om den. Skulle talaren prata om ett ämne eller formulera sig på ett sätt som folk överlag inte finner sympatier för så visar det snarare för de samlade på plats vilken kaliber just den talarens sammanslutning borgar för, det är vår bestämda övertygelse att deltagarna är vuxna och självständiga individer nog att själva besluta om de gillar innehållet i ett tal eller om de inte gör det. Det finns ingen anledning att Salemfonden ska bestämma det åt deltagarna.

Vid en stor manifestation med en mängd deltagande intressegrupper - med åtminstone ett gemensamt mål - så är det just detta spektra av presenterade lösningar som medför att varje deltagare åtminstone bör kunna hitta en talare i mängden som sammanfaller med dennes tro på hur vi kan lösa den situation i vårt land som bär ansvaret för mordet på Daniel Wretström. Varje person som efter manifestationen får ny eller förnyad kraft att arbeta för detta mål är en glädje för varje offer för det svenskfientliga våldet och en kraft som verkar för att få slut på det. Det är inte en huvudarrangörs uppgift att hindra eller nitiskt kontrollera de andra deltagande organisationerna utan om en så enad och kraftfull manifestation som möjligt skall kunna genomföras så måste det accepteras att de olika organisationerna och partierna faktiskt inte är identiska utan att deras skillnader givetvis speglar framförandena och på så sätt får manifestationen mer intressant för varje deltagare. På så sätt organiseras, arrangeras och lockas flest folk till manifestationen, inte i en naiv tro att man genom att förbjuda yttranden eller åsikter kan få fler intresserade av att deltaga, det visar inte minst de faktiska deltagarantalen prov på.

För varje år sedan 2003 har Salemmanifestationen minskat i deltagarantal, det är ett faktum. Hävdar man att det inte sjunkit så mycket eller att det nästan varit samma antal som året innan så förändrar det inte att det är en faktisk minskning av deltagarna trots massiva kampanjer när det istället borde vara en påtaglig ökning varje år. För alla som kan titta på utvecklingen objektivt så är detta inget som kan bortses ifrån. 2006 hade deltagarantalet sjunkit under 1000, vilket innebar att det blev den minsta Salemmanifestationen någonsin. NSF har förgäves försökt att få Salemfonden att återvända till hur manifestationen utformades under de första åren då antalet deltagare ökade. Partiet har dock alltid varit noga med att inte rikta någon offentlig kritik mot Salemfonden för att inte därigenom oavsiktligt skada själva manifestationen i sig. Vi tycker att det vore mycket olyckligt om Salemmanifestationen, som är en mycket kraftfull och samlande protest mot svenskfientligheten, skulle fortsätta minska och till slut gå förlorad. Vi kan inte vänta tills antalet deltagare blir så litet att manifestationens styrka gått förlorad, vi kan inte acceptera att manifestationen inte tillåts att bli en så stor och kraftfull protest mot det svenskfientliga våldet som den faktiskt kan bli med några enkla justeringar. Därför har det i interna diskussioner med Salemfonden under åren som gått framförts förslag och konstruktiv kritik men inte offentligt getts uttryck för oron över manifestationens utveckling och minskande deltagarantal.

Inför 2007 års Salemmanifestation sågs dessvärre inga möjligheter till förbättring eller till att nå en överenskommelse med Salemfonden. Salemfonden stod fast i sin ståndpunkt, och detta år meddelade även en annan nationell organisation öppet att de inte längre kan stödja Salemfondens inriktning och hoppade av arrangemanget. Även ett danskt parti som varje år sänt en delegation till Salemmarschen valde att utebli. Nationalsocialistisk front valde även detta år, av respekt för Daniel Wretströms minne samt eftersom partiet fortfarande hyser förhoppningen att manifestationen ska kunna återfå en positiv utveckling, att inte offentligt ge uttryck för de farhågor om att manifestationen återigen skulle minska i antal samt att personer och grupperingar inte kände sig välkomna av Salemfonden.

För att få ett säkert deltagarantal räknade två av varandra oberoende personer antalet deltagare - personer i tåget samt funktionärer vid sidan av - till totalt 865 respektive 869 personer. Även om man av olika skäl inte skulle vilja acceptera dessa siffror utan vill att siffran ska höjas, eller om man menar att andra räknare fått antalet till uppemot 100 deltagare fler så förändras inte det tragiska faktum att även med de siffrorna har årets Salemmanifestation återigen blev den minsta någonsin.

Tyvärr har personer bakom Salemfonden även blivit alltmer aggressiva i sin hållning gentemot NSF och på diverse internetforum beskyller ledande företrädare för Salemfonden partiet offentligt för att ha saboterat manifestationen och för att ljuga om 2007 års deltagarantal. Av denna anledning ser sig NSF tvunget att för första gången, i och med publicerandet av denna artikel, bryta sin tidigare policy att inte offentligt bemöta anklagelser från Salemfonden eller framföra sin kritiska syn på Salemfondens agerande trots dessa personers idoga påhopp publicerade på offentliga forum. Partiet ser det som ytterst olyckligt att Salemfonden agerar på det sätt den gör, och NSF tvingas inse att Salemfonden återigen blundar för det minskande deltagarantalet, och inte tar notis om den väckarklocka som klämtar för att manifestationen inte längre kan drivas enligt de riktlinjer som Salemfonden dragit upp de senaste åren. NSF hade hoppats att Salemfonden till sist skulle ta till sig av den alltmer tilltagande oro och kritik som riktats mot fonden från flera olika håll och öppna upp för förändringar och ett förnyat samarbete med NSF och andra parter som tidigare exkluderats, men istället väljer Salemfonden tyvärr att sparka bakut och frisera rapporterandet kring årets manifestation för att kunna fortsätta motivera sin egen linje.

Nationalsocialistisk front vill poängtera att partiet aldrig någonsin har, och aldrig någonsin kommer, att motarbeta Salemmanifestationen. Istället har partiet alltid haft som vilja att förbättra manifestationen samt göra den större och mer slagkraftig. Det är olyckligt att Salemfonden väljer att ignorera detta faktum, samt att det står alltmer klart att Salemfonden haft för avsikt att inte samarbeta med flera medarrangörer. Detta utestängande av starka drivkrafter som vill verka för manifestationens ökande innebär att Salemmanifestationen fortsätter att bromsas och i längden inte gör den fullständiga skillnad den faktiskt har potential att göra.

De senaste dagarna har situationen även eskalerat och urartat totalt då medlemmar i NSF hotats av Salemfondens och info-14:s ledande företrädare genom bland annat internetforumet nordisk.nu för att ha kritiserat Salemfonden och/eller marschens utveckling. Salemfondens desperation över sitt dalande resultat med manifestationen verkar man i allt större utsträckning skylla på NSF ehuru det i själva verket är deras eget agerande som medfört ett minskat intresse bland partiets medlemmar att deltaga då de förbjudit våra representanter att tala fritt. Exempelvis varnades snabbt en person som själv räknat antalet deltagare då han publicerat deltagarsiffran för 2007 års manifestation och ytterligare en person varnades och mordhotades sedan av en av Salemfondens/Info-14s representanter tillika talare vid årets manifestation, enbart för att han framfört kritik mot Salemfondens arbete. Dagen innan Salemmanifestationen hotades även en annan medlem i NSF av en av förgrundsfigurerna inom Info-14/Salemfonden, med att denne skulle "sparka in skallen på honom" efter att medlemmen i ett mindre seriöst inlägg på nordisk.nu bland annat kallat Salemmanifestationen för en "anarkistisk, opolitisk manifestation" samt uppmanat alla att stanna hemma så länge berörd person från Info-14 var drivande i arrangemanget. Det är förvisso oansvarigt att medlemmen gjort på detta vis, och ledningen försvarar inte hans beteende, men det är däremot en helt oacceptabel reaktion från en ledande representant, som borde agera föredömligt, att svara med hot om våld.

Att vuxna personer, över 30 år, beter sig så oerhört oansvarigt att de med hot om våld, till och med mordhot, riktade mot andra nationella aktivister försöker tysta dem är helt oförståeligt, likväl är det oförsvarligt. Vi accepterar inte några hot riktade mot våra medlemmar likväl som andra partier/organisationer inte heller gör det. Vi publicerar uppgifterna här eftersom det visar läsarna på vilket sätt drivande personer i Salemfonden/info-14 arbetar och förhoppningsvis får det personerna som arbetar på detta omogna och splittrande sätt att tänka till när de inte kan göra det i det tysta genom ett internetforum utan agerandet istället belyses till debatt utanför censurerade forum. Kanske kan till och med personer i deras egen omgivning få dem att inse att det inte är ett konstruktivt eller moget beteende.

Vi tror dock inte att det varit Salemfondens/info-14:s syfte att med dessa hot starta ett nytt krig i den nationella rörelsen, efter mönster av 1990-talets tragiska omfattande strider bland nationalister i Sverige, men riskerna med ett så oansvarigt beteende borde vara uppenbara för de inblandade då partiet givetvis skulle försvarat sig om medlemmar angrips fysiskt av ledande personer från andra grupperingar.

NSF har alltid drivit sin egen linje vilken medför att partiet inte håller med andra nationella organisationer till 100 procent i alla frågor. Partiet tror på sitt eget koncept, sin egen strategi, sin egen ideologi och sin egen organisation. Däremot har partiet alltid strävat efter att ha goda relationer till alla andra organisationer som företräder en etniskt bevarande nationalism, och ser det som positivt att vid enstaka tillfällen som nationaldagen och Salemmanifestationen kunna enas i en enskild fråga för att genomföra gemensamma demonstrationer med andra nationalister. En sund konkurrens, och en konstruktiv debatt måste kunna ske inom den nationella rörelsen och ett sådant arbete måste ske med ömsesidig respekt även om tonen givetvis kan vara hårdare ibland, däremot är det aldrig acceptabelt med hot eller våld gentemot nationella för att en inställning inte anses positiv.

Vi påstår inte i och med detta klargörande att Salemfondens arbete är helt igenom dåligt, eller att personerna bakom Salemfonden inte har gjort sitt bästa för att lyckas enligt vad de trott varit det bästa sättet att arrangera manifestationen på, utan det är vår fulla övertygelse att de arbetat enligt vad de trott varit bäst, däremot måste det nu inses och vara allt för tydligt att det krävs justeringar för att manifestationen skall kunna få en så positiv utveckling som möjligt; vägras detta även fortsättningsvis kommer manifestationen slutligen gå under.

Vår förhoppning med klargörandet är att väcka tanken om att det faktiskt går att få till stånd en mer gynnsam utveckling av Salemmanifestationen. Vi kan återigen samla över 2000 nationalister enade i arbetet mot det antisvenska våldet om alla parter som vill hjälpa till tillåts att delta på samma villkor. Vi hoppas att klargörandet väcker en ny anda när det gäller att skapa förutsättningar för ännu bättre resultat av manifestationen och vi kommer relativt snart även ha ett möte med personer i Salemfonden för att kunna lägga schismer bakom oss och lägga fram våra nuvarande förslag till förbättring. Inför nästa års Salemmanifestation hoppas vi att inte enbart personerna i Salemfonden och övriga intresserade medarrangörer välkomnar en förbättring utan att hela den nationella rörelsen kan driva igenom den tillsammans.