Sverige Moderaterna profilerar sig som ett parti som vill att det ska löna sig att arbeta. Som motsats till arbete och arbetsfrämjande politik har man valt orden bidrag och skatter. I motsats till detta finns idag moderat politik. Visst, de har gjort det svårare att få socialbidrag och har även försvårat för människor att få a-kassa eftersom även detta betraktas som ett bidrag. Men löftet om att avskaffa fastighetsskatten höll man endast på så vis att man döpte om den och ändrade lite i detaljerna. För många blev plötsligt fastighetsskatten högre istället för lägre. I många borgerliga kommuner har man även meddelat att skatten inom kort kommer att höjas.
Fredrik Reinfeldt har gjort flera besparingar i samhället samtidigt som han ökat bidragen till sitt eget parti
En fråga där man svängt totalt är frågan om partistöd. I årtionden har det varit ett viktigt krav från moderaterna att partier ska klara sig på egen hand och inte med stöd från samhället. 2003 skrev man en motion som undertecknades av bland andra dåvarande partiledaren Bo Lundgren och Fredrik Reinfeldt som kort därpå axlade partiledarrollen som krävde att partistödet skulle avvecklas.
I en demokrati skall politiska partier vara oberoende av staten. Levande folkrörelser och politiska ideal måste bäras av medlemmars och sympatisörers engagemang. Statliga bidrag kan aldrig kompensera för detta, men kan urholka de enskilda medborgarnas ansvar. Vi föreslår därför att partistödet avvecklas successivt. Från och med år 2005 minskas stödet till hälften av det nuvarande anslaget. År 2006 avvecklas stödet helt.
Två veckor senare hölls partistämman där förnyaren Fredrik Reinfeldt valdes till partiordförande och omedelbart beslutade man att man var för statligt partistöd. Man hade alltså plötsligt blivit antidemokrater. Den nya linjen har passat partiet som handen i handsken. I och med valframgångarna i senaste valet har man nu kunnat håva in stora summor pengar till den egna partiapparaten. Och det är inte bara antalet mandat runt om i landet som skapat mer pengar. På många håll har man också använt sin makt till att höja partistödet.
Medan man arbetat för att sänka sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkringarna, misstänkliggjort sjukskrivna, börjat jaga mammalediga och inlett en plan för att försvåra för de svenska pensionärerna, allt under devisen att Sverige inte längre ska vara ett bidragsland så har man ökat bidraget till det egna partiet. Enligt siffror som tidningen Realtid tagit fram så har politikerna i moderatstyrda Boden höjt partistödet och arvodet med 2,6 miljoner kronor utöver lönelyft för kommunstyrelsens moderate ordförande. På en rad andra orter har man höjt partistödet på liknande sätt, exempelvis i Höganäs, Sjöbo och Flen.
Totalt inkasserar Moderaterna 852 miljoner kronor under mandatperioden. Pengar som skulle kunna användas till betydligt viktigare ändamål än att göra partierna beroende av staten, som Reinfeldt själv uttryckt det. Dessa summor är utöver de löner som många moderater kan hämta ut från olika kommuner, landsting och riksdag.
Enligt Realtids undersökning så har inte omkostnaderna för Moderaterna ökat nämnvärt vilket innebär att partiet kan stoppa det mesta av de bidrag som de röstat till sig i kommande valkampanjer. De pengar som Moderaterna, ofta med stöd från Socialdemokraterna och andra partier i sjuklövern, röstat att de behöver kommer alltså att användas till propaganda som sköljer över folket under de tider då politikerna bryr sig om folket, dvs veckorna innan valen.
Det råder inga tvivel om att människor ska göra rätt för sig och kan man arbeta så ska man göra det för att få lön. Men om Sverige måste spara så bör inte hemmamammor vara det första man angriper. Att ett parti behöver pengar för att kunna driva sin administration råder det heller inga tvivel om men ska det svenska folket spara så vore det åtminstone en fin gest att till att börja med inte höja de egna bidragen.
Men så verkar det var de nya moderaternas signum att ta det sämsta från socialdemokraterna men samtidigt behålla det sämsta som fanns hos gamla moderaterna. Så bygger man en ny fräsch politik där alla svenskar blir förlorare, utom de som styr.

För femte året i rad arrangerade NSF–Östergötland en minnesdag över Gustav II Adolf som stupade i slaget vid Lützen den 6 november 1632. Detta är en traditionell åminnelsedag som uppmärksammas av nationalister, och en utmärkt dag för att ta del av Sveriges rika kulturarv.
Motståndsrapporter från ett urval av de aktiviteter som våra aktivister utför.