Turerna var många kring årets demonstration mot det globaliseringsmöte som anordnas i den lilla tyska badorten Heilingendamm. Tysklands Nationaldemokratiska Parti (NPD) fick först tillstånd att demonstrera mot G8 i Schwerin. Förvaltningsrättens andra instans beslöt dock att demonstrationen inte fick äga rum i centrala Schwerin, utan i utkanten. Samtidigt gav inte rätten tillstånd för en motdemonstration. På lördagsmorgonen stoppade polisen såväl nationalister som motdemonstranter som ville ta sig in i Schwerin.

Förutom nationalister så har även vänsterextremister demonstrerat. De har dock visat att de som vanligt inte har något större intresse av att föra fram politik utan att det primära att få använda våld. Hundratals poliser har skadats, varav en handfull till den grad att livet fortfarande står på spel. Bilar har satts i brand, barrikader har byggts, våldsamma kravaller har präglat såväl Hamburg som Rostock.
– Ett problem är att hela Hamburg är en krigszon i dagsläget, så jag tänker inte gå till köpcentret denna vecka. Det vore självmord, berättar en patriot som bor i Hamburg, där blodiga sammanstötningar mellan vänsterextremister och polis även uppmärksammats i Sverige, för den-svenske.com.
I kontrast till dessa anti-sociala uttryck för missnöjet över globaliseringen av Europas folk och mark så har patrioter från hela Tyskland sammanstrålat i mindre protester. Det allvarligaste som rapporterats till dags dato i samband med detta är att man i Brandenburger Tor anses har skymfat minnet av ”förintelsens” offer med anledning av sin demonstration.

Den demonstration som var tänkt att hållas i Schwerin förbjöds som tidigare nämnt mer eller mindre i sista stund. Detta gjorde att Tysklands nationalister beslutade sig för att hålla flera mindre demonstrationer över hela landet istället. Enligt tyska källor arrangerades inte mindre än 7 demonstrationer i protest mot G8-mötet. Allt ordnades i största hemlighet för att demonstrationerna skulle kunna äga rum. Faktum är att de flesta inte ens visste vart vi skulle när bussen från Hamburg avgick med ca 70 patrioter ombord.
Nåväl, efter att ha mött upp kamrater från Dortmund så fortsatte resan emot vad som skulle visa sig vara en liten ort som var belägen inte mer än ett par mil utanför Rostock vid namn Lüneburg. Vi var nu ungefär 150 patrioter på väg mot ett och samma mål. Så fort bussen stannat upp vid en parkering så visste alla vad som gällde. Ut hoppade entusiastiska nationalister med resta fanor och banderoller, och inom kort ekade ”Hier marschiert die nationale wiederstand” mellan husväggarna i Lüneburg.

Efter cirka 10 minuter så ökade såväl tempot som pulsen hos de flesta patrioter. Täten hade börjat småspringa, och med hundratalet nationalister framför sig så var det svårt att se mot vad. Två husväggar på varsin sida om en gata var vad som gick att urskilja, utöver detta sprang de flesta i blindo. Vad väntade där framför? Poliser? Motdemonstranter?

Lättnaden var stor bland många när det visade sig att det vi hade sprungit mot var hundratals av de våra som redan var mitt uppe i en demonstration! Personer som aldrig setts för kramades och skakade hand, och efter bara någon minut så kunde inte mindre än 400 patrioter ses marscherande genom gator och torg.
Efter bara ett fåtal minuters marsch så hade vi till slut nått det torg varpå talen skulle hållas. Aktivisterna formerade sig i en cirkel med fanor och banderoller kring dagens talare, som idag enbart bestod av fristående nationalister.
När talarna för dagen var färdiga så fortsatte marschen vidare. Målet var denna gång en allé som löpte mellan bostäder och en park som låg belägen på andra sidan om vägen. När vi anlänt dit så kunde 400 stämmor ljuda upp i ”Deutschland Deutschland über alles”.

När detta var avklarat och folk skulle börja bege sig hemåt så klargjorde stadens borgmästare att det minsann fanns andra planer för oss som står i opposition till materialismens inflytande över det sunda förnuftet. Längs med vägen som vi hade marscherat så såg man hur piketbuss efter piketbuss kom åkande, och ut hoppade den ena kravallutrustade polisen efter den andra, och man lät oss snabbt förstå att vad vi än hade för planer för resten av dagen så fick vi tänka om.
Polisen splittrade upp nationalisterna i mindre grupper där vi fick stå omringade i cirka två timmar. Efter att ha granskat samtligas identitetshandlingar så togs vi in på arrest där vi fick hållas på polisgården. Till eskort hade vi inte mindre än sju piketbussar framför oss och ett tiotal bakom.

Efter cirka sex timmars anhållan så släpptes vi för att bege oss hemåt, trötta efter dagens aktion men nöjda med att återigen ha lyckats genomföra en demonstration emot det korrupta system som idag är en börda på hela det europeiska folkets axlar. Detta till trots alla de förbud, förföljelser och provokationer som maktinnehavarna finner allt mer desperata ursäkter för att använda sig av.

Lördagen den 22 november beslutade Nationalsocialistisk front (NSF) att överföra samtliga sina tillgångar till det nystartade partiet Folkfronten då vi anser att detta parti har möjlighet att återskapa ett svenskt Sverige. Detta innebär också ett bokslut för Nationalsocialistisk front. Beslutet har fattats efter en längre tids övervägande och en utredning av partiets framsteg i relation till den utveckling som krävs för att skapa ett svenskt Sverige.
Läs merMotståndsrapporter från ett urval av de aktiviteter som våra aktivister utför.