Publicerad: 2007-04-10Björn Björkqvist

Anonyma jobbansökningar floppade

I Sverige vet alla att invandrare egentligen är lite bättre än svenskar. De har slitit hårt i sina hemländer och skaffat sig hög utbildningsnivå. Det hårda politiska klimatet har sedan medfört att de tvingats lämna allt för att bege sig till bidragsparadiset Sverige. Här har de mötts av kyla och förakt. De har bara fått lite mer pengar än att de kunnat bo, äta och köpa lite av varje. När de sedan har sökt sig ut på arbetsmarknaden har de åter mötts av rasism. Den här gången har det varit fråga om den värsta sorts rasism som finns, nämligen strukturell rasism. Trots att svenskarna i 70 år röstat på socialdemokraterna så bor det i varje svensk innerst inne en liten hatisk rasist, i alla fall om man får tro iraniern Masoud Kamali som på den förra regeringens uppdrag undersökte den strukturella rasismen i samhället.

Masoud Kamali är en ivrig påhejare av teorin om strukturell rasism

Trots att invandrarna är överkvalificerade för jobb som städare eller taxichaufför tvingas de att ta sådana jobb, om de får några alls. Svenskarna verkar inte alls förstående för iranska intyg på högskoleutbildningar. Även om utbildningarna ser olika ut så borde de väl betyda något?

Positiv särbehandling
Den strukturella rasismen har förbryllat många och ingen vet vad de ska ta sig till för att bekämpa detta fruktansvärda samhällsfenomen. Positiv särbehandling är något som lyfts fram för att tvinga svenska företag att anställa invandrare eller skolor att anta invandrare med lägre betyg. Detta har dock stött på motstånd från samhället då det är kriminellt att diskriminera även svenskar. Olika instanser arbetar därför nu med att undersöka om man kan skriva om lagarna så diskriminering blir accepterat. Under tiden vill man komma på andra metoder för att släppa in främlingar.

För några år sedan uppmärksammades att brandkåren ville låta kvinnor genomgå ett fysiskt mindre krävande prov för att fler kvinnor skulle bli antagna till brandkåren. Att det fanns en mening med att brandmän är starka såg man inte bakom de politiskt korrekta skygglapparna som man tagit på sig. Diskussionen försvann dock snart, sannolikt för att någon upptäckte hur dumt det var att låta politisk korrekthet gå före människoliv. Senare blev det polisen som skulle anpassas efter samhällets krav. Förutom att arabiska poliser skulle kunna bära religiösa symboler för att skapa trygghet när de griper judiska ekobrottslingar så föreslogs ett lättare språktest för att fler invandrare skulle klara antagningsproven och kunna bli poliser. När föreslaget inte (än) gått igenom provades andra metoder, såsom fusk där invandrareleverna fick se frågorna och svaren innan skrivningen.

Anonyma jobbansökningar
En annan variant som diskuterats är att införa anonyma jobbansökningar för att på den vägen lura arbetsgivare att kalla invandrare till jobbintervjuer. Tanken är att de rasistiska arbetsgivarna, främst inom den offentliga sektorn, inte ska veta att det är en invandrare eller svensk som söker jobbet utan endast gå på erfarenheter och kunskap. Därmed ska fascistarbetsgivaren luras att anställa en invandrare eftersom dessa med stor säkerhet är bättre lämpade för arbete än svenskar. Formellt är de anonyma jobbansökningarna även till för att lura arbetsgivarna att anställa invandrare, kvinnor och olika åldersgrupper men de två senare försvinner allt som oftast i debatten då det bara är invandrare som verkar betyda något.

När denna form av anonyma ansökningar hittills prövats så har man delat upp ansökningen i två delar. I den ena delen har man tagit bort uppgifter om den ansökandes namn, kön, ålder, etnicitet och födelseort. Denna censurerade ansökningshandling skickas sedan till den rekryteringsansvariga på respektive arbetsplats som utifrån detta underlag beslutar vilka som ska kallas till arbetsintervju. Därefter släpps bomben, är det tänkt, och arbetsgivaren får se att han bara kallat människor som heter Muhammed eller Ali. Så var det i alla fall tänkt.

Floppade i Karlstad
En kommun som prövat denna metod är Karlstad där socialdemokraterna för några år sedan föreslog metoden. När förslaget nu är avslutat så visade det sig att förslaget inte blev den succé som man hoppats.

- Det hade bara små, små effekter. Det är ingen klockren metod för ökad mångfald, säger Per Wiker, personalstrateg på Karlstads kommun till Värmlands Folkblad.

”Ingen klockren metod” är politikerspråk och betyder att det inte fungerade alls. Det gick praktiskt taget inte alls att se någon skillnad när det gällde sökande från andra länder eller kvinnor. Med lite vilja kunde man ana att något fler yngre än annars kallats till intervju. Wiker menar att den här metoden endast varit tidskrävande och misslyckad. Istället föreslår han att man sänker kraven vid anställningar. Det är politikerspråk för att utöva positiv särbehandling. ”Positiv särbehandling” är politikerspråk för att diskriminera svenskar.

– Man skulle kunna tänka sig att man tänker efter redan när man sätter kompetensnivån. Risken är att man ställer högre krav än som är nödvändigt. Ska man anställa en snickare behöver kravet inte vara att den sökande kan tala perfekt svenska och har 40 års erfarenhet. Det betyder inte att vi ska sänka kraven, men att vi fråga oss vad det egentligen är vi behöver, säger han.

Floppade i Växjö
Den 13 september 2006 berättade Sveriges Radio Kronoberg om att Gymnasieförvaltningen i Växjö beslutat sig för att avbryta försöket med anonyma ansökningar. Målet hade varit att se till att fler invandrare fick jobb men metoden fick motsatt effekt. Fler svenskar än vanligt fick arbete och därför var man tvungen att snarast möjligt avbryta testet.

En av dem som utvärderade försöket var Pia Nilsson. Hon konstaterade att systemet med de anonyma ansökningarna var oerhört tidskrävande. Administrationstiden för en avkodad tjänst är cirka åtta gånger så stor som för en normal ansökning. Men det kand et vara värt om man lyckas smyga in några invandrare på arbetsplatserna. Detta har dock inte lyckats och därför är försöket värdelöst.

– Om man till exempel vill anställa någon med annan etnisk bakgrund så blir det ännu svårare om alla personliga uppgifter plockas bort. Det kan snarare missgynna individer som söker, säger Pia Nilsson, ekonomiassistent på gymnasieförvaltningen.

Individer i detta fall är invandrare. Att svenskar missgynnas av det andra systemet där skolor söker specifikt efter invandrare är inte intressant. Invandrare ska anställas till varje pris.

Och i Göteborg floppade det också
Också i Göteborg har man provat detta med anonyma ansökningar. I höstas avslutades projektet. Slutsatsen blev att denna procedur med att anonymisera ansökningarna skapade oerhört mycket merjobb men det finns inget som tyder på att fler främlingar blev anställda. Samma slutsats som i Karlstad och Växjö alltså.

Skam den som ger sig
Trots dessa nederlag försöker nu fler orter med samma metod. Två kommuner som gör det är Sollefteå och Kungsbacka medan Mellerud står i startgroparna. Gemensamt för dessa kommuner är att de är säkra på att det kommer gynna invandrare. Tanja Linderborg som utrett metoden i Mellerud menar att metoden inte är vattentät eftersom det inte finns någon heltäckande garanti för att en sökande med utländsk bakgrund inte sållas bort vid intervjun istället för innan. Att det kan bli som i Göteborg, Växjö eller Karlstad, dvs att invandrare helt enkelt inte kallas till intervjuerna är väsensfrämmande i hennes värld där invandrare helt enkelt inte får jobb för att Sverige lider av strukturell rasism.

Även i Kungsbacka ser man positivt på försöket. Eva Kataoka, personalchef i Kungsbacka är medveten om nederlaget i grannkommunen Göteborg. Men hon vill dra sina egna slutsatser.

– Vi har ändå valt att pröva metoden i en begränsad omfattning. Det kommer att kosta mer än vanliga rekryteringar som sker genom digital hantering av ansökningarna, i motsats till avidentifierade ansökningar som måste hanteras manuellt, säger hon till Göteborgs Posten.
– Vi vill pröva detta för att kunna dra våra egna slutsatser, säger hon vidare.

Anonyma ansökningar försvinner snart
Kanske lyckas de i någon av de kommuner som nu drar igång försöken med anonyma jobbansökningar. Kanske kan de, med åtta gånger mer arbete än vid vanliga ansökningar, i någon kommun upptäcka att 1 procent fler invandrare fick arbete. Då har de bevisat sin tes. Då kan de kalla på pressen och tala om att Sverige är ett land som bygger på strukturell rasism. De kan visa den jublande pressen att fler invandrare får jobb när inte fascisterna som delar ut arbeten på kommunerna vet vem de ger jobbet till. Tidningarna kan köa för att intervjua Ahmed från Jordanien som fått jobb på kulturförvaltningen Mellerud som lokalvårdare. Han kan med gråten i halsen berätta om hur han tidigare sökt liknande jobb men då nekats arbete.

Sedan gör de bäst i att snabbt lägga ner dessa projekt. Fler lyckoträffar lär man inte få. Ska myten om den strukturella rasismen hålla så får den inte utsättas för prövningar. Det enda som kan stoppa trenden med att fler svenskar än invandrare får arbete är att diskriminera svenskarna.

Nu utreder man sådana metoder. Man vill sänka kraven vid ansökningar och inte nödvändigtvis ta den som är bäst lämpad. Det kan räcka med den som är lämpad. På så sätt sänker vi nivån och standarden i samhället men vi höjer samtidigt standarden för de invandrare som vill jobba. Och lyckliga invandare innebär tydligen ett lyckligt samhälle.

Relaterat