I bondesamhällets självhushållning var Nordens kvinnor de främsta producenterna av livsnödenheter. Kvinnan hade en ledande roll i den ekonomi som i stort sett var i natura. Den nordiska kvinnans viljestyrka och arbetsduglighet står i direkt förhållande till kreativitet och uppfinningsrikedom. Den som brukade jorden och höll boskap, fick tillgång till råvaror, såsom kött och mjölk, lin och ull, spannmål, oljor, såpa och lut. Därav var det bara till att skapa det som livet krävde.
Kvinnors arbete var högt uppskattat, därför att samhället var så beroende av det, och den nordiska kvinnan har aldrig varit rädd för kroppsarbete oavsett samhällsställning. Även under vår stormaktstid härskade ännu idealet av den viljestarka, arbetsdugliga och moderliga nordiska kvinnan. I brytningtiden, då bondesamhället förändrades till en industristat, fick den så kallade kvinnorörelsen sin näring och baserar sig på franska revolutionens ideér om individens frihet. Den framväxande kapitalismens fabriker krävde allt mera arbetskraft och genom att massorna strömmade in till städerna, skapades så proletariatet. Den s k ”industriella revolutionen” förgjorde den nordiska kvinnans centrala roll och betydelse samt krossade de naturliga familjestrukturerna i städernas proletärghetton. Idag frågar jag mig, hur mycket sanning och substans finns det egentligen i idén om ”individens frihet”? Kan den verkliga friheten skapas av annat än folkgemenskapen, vi kvinnor tillsammans med våra folkbröder. De spillror av kvinnlig kreativitet som ännu spirar här hos oss och kanske i mycket får sin näring just från landsorten, exempelvis hantverk, attackeras av feministerna som ”förspilld kvinnokraft” och bemöts med hån och spe. När däremot all skaparkraft och utrymme för kreativitet har sinat ur den desillutionerade moderna kvinnan och hon blir liggande framför dokusåporna rådvill och rotlös, då hör man inget om ”förspilld kvinnokraft”. När den franska/latinska kulturen tog mark i Norden fick dess inflytande förgörande följder för den nordiska kvinnans ställning. Den franska kvinnans huvudsakliga uppgift var att ansa sitt yttre och sina manér för att behaga sin omgivning, vilket hon uppenbarligen kan hävda sig med i sin kultursfär. Denna förkonstling och stereotypa onaturlighet som sedan dess är förhärskande norm för kvinnan i vår värld, blev emellertid för den nordiska kvinnan ett olidligt tvång. Genom det franska inflytandet degraderades den nordiska kvinnan från sin forna självständiga ställning till en varelse utan egentlig livsuppgift och betydelse i folkgemenskapen. När Fredrika Bremer (1801-1865) grundade den svenska kvinnosaksrörelsen, vände hon sig särskillt emot just denna förvända kvinnliga uppfostran och tvång. Den egennyttiga, liberalistiska människan är en individualist. Att vara individualist är inte samma sak som att vara fri och stark. Hon tänker först och främst på sig själv, vilket tjänar det globala kapitalets syften som hand i handske. Starka familjeband och homogena folk är icke önskvärda av makten, eftersom de är mycket svårare att manipulera. De krafter som har förvrängt den socialistiska ideologin till internationell klasskamp, har även lyckats vända kvinnosakens syfte till att så split mellan kvinnor och män av samma folk. Enligt dagens feministiska förespråkare skall vi kämpa sida vid sida med alla världens kvinnor, som om vi hade mer gemensamt med alla dessa främlingar än med våra egna folkbröder! Vi kvinnor tillhör folkgemenskapen i första hand och måste tillsammans med männen finna vägen till vårt folks frihet genom fosterlandskärlek och pliktuppfyllelse- att ej vara sig själv nog . I kvinnans hand ligger ansvaret att hålla folket rent och sunt, i hennes väsen ligger bevarandet av vår ras. Ur politiskt förtryck kan ett folk resa sig men inte ur raslig förgiftning!

Lördagen den 22 november beslutade Nationalsocialistisk front (NSF) att överföra samtliga sina tillgångar till det nystartade partiet Folkfronten då vi anser att detta parti har möjlighet att återskapa ett svenskt Sverige. Detta innebär också ett bokslut för Nationalsocialistisk front. Beslutet har fattats efter en längre tids övervägande och en utredning av partiets framsteg i relation till den utveckling som krävs för att skapa ett svenskt Sverige.
Läs merMotståndsrapporter från ett urval av de aktiviteter som våra aktivister utför.