Uppsala 30 000 kronor får två zigenarkvinnor som nekats inträde på restaurang Flustret i Uppsala sedan Ombudsmannen mot etnisk diskriminering stämt restaurangen. Det var i augusti som kvinnorna stoppades i entrén till restaurangen. Vakterna förklarade att deras traditionella romska klädsel kunde uppfattas som stötande av övriga gäster och att de därför inte var välkomna med dessa kläder. Kvinnorna menade att deras klädsel inte var någon folkdräkt utan vardagsklädsel, som om vakterna menat att dräkterna var folkdräkter bara för att de var traditionella zigenarplagg. Förklaringen fungerade inte och zigenarkvinnorna fick välja mellan att gå till en annan restaurang eller gå hem och äta.
DO menar att detta är diskriminering. Att många restauranger har klädkoder som till exempel kan innebära att man inte släpps in om man bär gymnastikskor eller om man saknar slips spelar ingen roll. Enligt DO ska just zigenarkläder innebära frikort in på alla restauranger. Den statliga myndigheten stämde därför restaurang Flustret.
– Att inte bli insläppt på en restaurang för att man bär traditionell klädedräkt är ett tydligt fall av diskriminering i en vardagssituation. Sådant kan inte accepteras, säger DO Katri Linna.
”Diskriminering” mot zigenargrupper är ett ständigt problem för samhället om man får tro DO.
Den 20 oktober möttes representanter för DO och hotell Statt i Eskilstuna tingsrätt. Anledningen var att ett zigenarpar inte släppts in på hotell Statts badanläggning. Anledningen var att hotellet haft många problem med zigenare. Paret anmälde hotellet till DO som stämde hotellet på 300 000 kronor. Fallet är unikt eftersom det är första gången DO fått prova lagen om diskriminering i domstol. Annars brukar man skrämma företagen till förlikning. Ofta har de små företagen små chanser att klara sig mot den statliga myndigheten varför de väljer att betala pengar till ”offren” för att slippa åtalas och fällas. DO hade först nått en förlikning med Statt. I avtalet ingick, förutom att zigenarna skulle få vardera 100 000 kronor, att zigenarna inte skulle gå ut mer i media. När de bröt mot sin del av avtalet betalade hotellet inte ut några pengar. DO gick då till domstol. Dom faller den 10 november.
Kritik har också riktats mot många bensinmackar som haft som regel att zigenare måste betala innan de tankar eftersom mackarna råkat ut för många bensinstölder där just zigenare varit skyldiga.
Mest uppmärksamhet fick kanske flyktingprofitören Bert Karlsson då han portade zigenare från Skara sommarland som han ägde innan bland andra Michael Kauffman kuppartat tog över nöjesfältet. I sin nyligen släppta bok ”Mitt liv som Bert” berättar Bert Karlsson om hur han personligen hade tagit 70 zigenare för stöld, som mest 24 stycken på en dag, innan han beslutade sig för att porta alla zigenare från Sommarlands anläggningar. Han citerar också en zigenarkvinna som han grep med kjolen full av stöldgods som hade sin åsikt om svenskar klar.
- Ni är idioter som jobbar över huvud taget.
På den tiden stämdes man inte lika ofta och fanatiskt som idag men medias kritik mot Karlsson var inte nådig. Enligt Karlsson fick han däremot många klappar på axeln och uppmuntrande ord från andra företagare som önskat att de vågat göra det samma.

En myt som media börjat sprida är att inga zigenare stoppar stöldgods under sina stora kjolar eftersom kjolarna är att betrakta som ett heligt plagg för dem. Detta är lögn. På bilden ovan ses en kvinna på en bensinstation i Enköping. Med hjälp av två kumpaner stoppar hon inte mindre än 20 liter motorolja under kjolen som hon sedan försvinner ut ur butiken med.
den-svenske.com menar inte på något vis att alla zigenare begår brott. Vi menar dock att det finns zigenare som begår brott. Vi menar också att det måste finnas någon form av rättsskydd för företagare som drabbas av upprepade stölder från organiserade kriminella zigenarligor. Som det är idag har offren, dvs företagarna, inte lagen eller samhället på sin sida.
Istället öser man pengar över DO. Sveriges borgerliga regering har i sin budgetproposition för 2007 tilldelat Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 41,4 miljoner kronor. Det är inga småslantar för en myndighet vars enda uppgift är att jaga företag som har klädkoder eller inte låter homosexuella hångla bland matgästerna.
– Vi har sedan några år en väl fungerande diskrimineringslagstiftning som hitintills lett till ett 30-tal rättsprocesser. Jag ser framför mig att vi nu kan pröva lagen ännu bredare och på det sättet visa att diskriminering kostar och att de som drabbas kan få upprättelse, säger Katri Linna.
Ett trettiotal rättsprocesser på några år! Högt räknat har man drivit 10 processer om året. Förutom det oviktiga arbetet som man gör så måste man säga att DO är en oerhört inaktiv myndighet som med upp emot 40 miljoner kronor om året inte presterar mer, vilket dock svenska företagare ska vara glada för.
Pengarna som DO nu tilldelas för nästa år kommer bland annat användas till att driva processer men även till att informera minoritetsgrupper, bland annat zigenare, om sina ”rättigheter”. Hur vore det om någon svensk myndighet informerade dem om deras skyldigheter?
| Relaterat |

För femte året i rad arrangerade NSF–Östergötland en minnesdag över Gustav II Adolf som stupade i slaget vid Lützen den 6 november 1632. Detta är en traditionell åminnelsedag som uppmärksammas av nationalister, och en utmärkt dag för att ta del av Sveriges rika kulturarv.
Motståndsrapporter från ett urval av de aktiviteter som våra aktivister utför.