Publicerad: 2004-12-09Anders Svensson

Svenskfientligheten är ett faktum

Artikeln nedan som insänts till den-svenske.com:s redaktion vittnar om ett allt vanligare scenario där medlemmar av den nordiska rasen misshandlas och förnedras av främlingar som allt hätskare drivs fram av de styrande. Förhoppningsvis kan denna artikelfå ytterligare svenskar att insedet hot vårt folk står inför och vikten av att aktivera sig i frihetskampen. Det finns enbart ett sätt att bryta den svenskfientliga förnedringen, endast ett sätt att åter igen kunna ta kontroll över vårt landoch bryta den antisvenska utvecklingen, och det är genom aktiv och målmedveten kamp. Att inse vad som sker i dagens samhälle men ändå underlåta att organisera sig för att slagkraftigt göra något åt det är allt annat än hedervärt; ja, snarare är det ett än större bevis på feghet än vad de svenskar uppvisar som ännu inte öppnat ögonen för utvecklingen. Organiserade nationalister kämpar varje dag för en svensk seger och den 11 december träffas aktivister från hela Sverige i Salem för att gemensamt protestera mot svenskfientligheten och för att minnas de offer som fallit för den. Se till att även Du är en av de som sluter upp den 11 december och framförallt: är du inte redan organiserad så se till att organisera dig för att även kunna deltaga i kampen som pågår under årets alla andra dagar!

Misshandlad för att hon var svensk

Fredagen den 29/10 blev en ung kvinna grovt misshandlad av två främlingar utanför Lorensborgs kvarterskrog i Malmö kl. 01.10, enbart för att hon var svensk. Detta är inget ovanligt varken i Malmö eller i någon av de andra städerna i Sverige som berikats med "underbar mångkultur", men det som skiljer ut detta fall lite från mängden är att den unga kvinnan inte blev rånad eller våldtagen vilket närmast är praxis bland dessa avskum. Hennes enda brott var att hon var svensk och tog sig lite luft utomhus. Då närmar sig två främlingar mellan 25 och 30 år som på förstörd svenska skränar åt henne att hon är ”en hora, en svensk hora” och sedan går till våldsam och feg attack mot denna försvarslösa kvinna. Med slag och sparkar fäller de henne till den blöta och kalla marken där hon gnyende kurar ihop sig i fosterställning medan de fortsätter att sparka på henne. Kulturberikarna beger sig sedan springande från platsen då andra kunder från krogen dyker upp, men ingen förföljer dessa avskum för att kräva hämnd för deras nidingsdåd.

Undertecknad befann sig under attacken inne på krogen där man varken kunde höra eller se vad som försiggick utanför. Men något fick mig ändå, mycket likt en instinkt, att gå ut ur krogen och dess gemytliga atmosfär, ut i den kyliga höstnatten där jag knappt 20 meter från ingången ser 4 personer som står runt omkring en liggande figur. Jag antar givetvis det värsta, att ännu en svensk blivit anfallen av ett kriminellt främlingsgäng, en ohyggligt vanligt förekommande typ av brottslighet i Malmö med omnejd. Då jag sprungit fram finner jag en gråtande och snyftande kvinna som mycket nyligen känt av den "härliga" mångkulturen så som den är i verkligheten, den verklighet som massmedia förtiger. Efter att snabbt ha kontrollerat henne efter allvarliga skador som benbrott eller stickskador finner jag att hon som via ett under inte ådragit sig några allvarliga skador, mest mjukdelsskador och given chock. Hon reser sig långsamt upp på ostadiga och skakiga ben samtidigt som hon mellan hulkningar och snyftningar upprepar ”De sa att jag var en svensk hora” och ”De slog mig för att jagär svensk”. Jag försökte trösta henne och samtidigt få reda på vad som hänt vilket var svårt då hennes chocktillstånd blev värre och värre. Jag förklarade för henne att många råkar ut för samma sak som hon, att invandrarna som misshandlat henne skulle få sitt rättmätiga straff och att det fanns många människor där som hon kunde känna sig trygg med. Slutligen efter flera minuters gråt och upprepande av att det var invandrare som gjort henne illa så stod hon bara tätt tryckt mot mig och skakade och grät medan mitt inre fylldes upp av raseri och hat över detta fortgående brott mot vårt folk. Mitt löfte om att förövarna skulle få sitt rättmätiga straff kändes som en uppenbar lögn: hur skall man kunna straffa de som sanktioneras av staten och skyddas av etablissemanget, de som gömmer sig i en svartmuskig hord av invaderande främlingar?

Polisen och en ambulans kommer efter knappa tio minuter till platsen. Jag upphör med min omfamning av kvinnan som även efter ett tag motvilligt släpper taget om mig, likt en drunknande som tvingas överge ett stycke drivved, och låter ambulansförarna undersöka henne, samtidigt som polisen frågar ut alla närvarande. När de får reda på att det var två invandrare som misshandlat kvinnan säger en av polismännen ”Ja dom jävla bl***arna” och ”Dom svinen gör så här varje kväll” Innan han tydligen inser att det finns många vittnen till hans uttalanden och därefter håller tyst och inte säger ett ord till. Det är inte ohört att poliser som beskriver signalementet på dessa främlingar kan förlora jobbet på grund av ”rasism”.

Jag vill att ni alla skall veta att händelsen som jag beskrivit är en vanligt förekommande sak i dagens Sverige. Vi offrar vår säkerhet och hälsa, ja även våra liv för att kunna få lov att försörja fler och fler av dessa invandrade brottslingar och deras avkommor och släktingar. En veritabel invasion har sedan länge pågått med vårt folks utplåning som mål. Vi leds av våra politiker med snabba steg ner i mångkulturens eldar samtidigt som vi uppmanas att göra allt vi kan mot ”rasism” och ”främlingsfientlighet”.

Detta är ett faktum, ett faktum som man alldeles för tydligt kan utläsa i en gråtande och skakande svensk kvinnas blodspränga och uppsvullna ögon.

Relaterat

2004 års budkavle inför Salemmarschen Låt Salemmarschens fackeltåg blossa upp till en renande eld Salemfonden
Invandrare som misshandlade svenska kvinnor dömd