Publicerad: 2004-09-12Henrik Garfvé

Judisk korruption exponerad i kölvattnen av amerikansk homoskandal

Att politiska företrädare för västvärldens alltmer dekadenta demokratier uppvisar diverse karaktärsbrister, och till följd av dessa tvingas lämna sina uppdrag, sker med ett urverks regelbundenhet i vår samtid. I mitten av förra månaden bjöds vi på ytterligare en vämjelig fars när den amerikanske guvernören i delstaten New Jersey, tvåbarnsfadern och demokraten James MacGreevey, såg sig nödgad att avgå till följd av en sexskandal. Den genomsnittlige och tillika avtrubbade världsmedborgaren torde knappast höja på ögonbrynen för sådant längre, men då guvernörens amorösa böjelser riktat sig till individer av samma kön blev nyheten något snaskigare än vanligt. De homofila inslagen, tillsammans med diverse andra oegentligheter i form av utpressningsförsök och sextrakasserianklagelser, fick till följd att nyheten t.o.m. renderade internationell uppmärksamhet. Om inte annat kunde ju kvällstidningarna sälja några extranummer genom att vädja till människans lägsta instinkter.

Det är emellertid inte MacGreeveys perversa förehavanden i sig som motiverar just denna artikel. Givetvis skulle detta kunna ses som ett i raden av många tillfällen att belysa Occidentens degeneration i allmänhet eller den epidemiska utbredningen av sodomi i synnerhet, men så är inte fallet denna gång. Det har nämligen visat sig att skandalen tjänar som en språngbräda till politiskt sprängstoff av grövre kaliber, med tydliga semitiska förtecken - fakta som i allra högsta grad förtjänar att dissemineras till en bredare publik. Det kontroversiella i skandalen ligger således inte bara i det faktum att Guvernör MacGreeveys intime partner råkade vara man. Nej, utöver bedriften att ha kurtiserat en sodomit, lyckades guvernören falla för en gynnare som dessutom tillhör en annan notoriskt högljudd och egocentrisk minoritetsgrupp. Golan Cipel, den man som var föremål för guvernör MacGreeveys lidelser, är som namnet antyder nämligen av judisk härkomst.

Den judiske älskaren en rutinerad mästare i lögner

Att en politiker måste uppvisa underkastelse inför det utvalda folket är en förutsättning för att klättra på karriärstegen. Detta är ett välkänt axiom för amerikansk politik. Judar kontrollerar stora delar av mediabranschen och judiska intresse- och lobbyorganisationer rör sig med budgetar som sammanlagt överstiger många nationers årliga BNP. Som påpekas bland annat av evolutionspsykologiprofessorn Kevin MacDonald, en världsledande expert på judenheten, kommer därutöver mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla pengar som årligen doneras till amerikanska politiker från judar (Culture of Critique, sid. 304). Har man politiska ambitioner i USA gör man således bäst i att hålla sig väl med landets judiska minoritet. Likt alla andra politiker som lyckats insåg guvernör James MacGreevey detta tidigt i livet. Genom hela sin politiska karriär har han därför varit något av en mönstermarionett för judenheten. Faktum är att detta är upprinnelsen till hela kontroversen. Den blivande guvernören MacGreevey mötte nämligen Cipel i Israel, dit han åkt på en judisksponsrad resa år 2000. Att amerikanska politiker bjuds på resor till Israel hör snarare till vanligheten än undantagen.

För den israeliske juden Cipel innebar förhållandet med en amerikansk politiker ett stort karriärkliv. Kort efter deras första möte i judestaten erhöll Cipel ett jobb i USA inom MacGreeveys valkampanj i samband med det stundande guvernörsvalet 2001. Sedan MacGreeveys tillträtt som guvernör efter valsegern fick Cipels karriär ytterligare en skjuts framåt. Denna gång, i januari 2002, utnämndes den judiske älskaren till delstaten New Jerseys anti-terrorsäkerhetschef, en befattning som inrättats i spåren av 11/9. Med den nya titeln följde en ansenlig årslön som översteg 100 000 dollar.

I samband med Cipels befordran uppstod emellertid vissa problem då dennes meritlista inom anti-terrorbranschen ungefär var lika imponerande som guvernör MacGreeveys immanenta anständighet, med andra ord icke-existerande. En närmare granskning av de färdigheter och meriter som MacGreevey-administrationen tillskrev Cipel visade sig vara grova förvrängningar av verkligheten. Enligt den judiska nyhetsbyrån JTA (Jewish Telegraphic Agency) hävdades det bl.a. från guvernörsämbetets och Cipels håll att den senare, under en anställning vid det israeliska generalkonsulatet i New York i mitten av 1990-talet, skulle ha ägnat sig åt underrättelseverksamhet med betoning på terrorism och vidare haft som uppgift att informera myndigheter om terrorism och potentiella hot. I själva verket bestod dock Cipels föga rafflande arbetsuppgifter i att handha kontakten med massmedia, enligt den dåvarande generalkonsuln Colette Avital. Cipel hade överhuvudtaget inte tillåtelse att ta del av sekretessbelagt material rörande terrorism. En annan punkt i den s.k. meritlistan, som innehöll dylika excesser, rör Cipels tid inom den israeliska armén. Också här görs det gällande att han besuttit en viktig position där betydelsefullt och hemligstämplat material handlades, trots att verkligheten var en annan. I själva verket avsågs en reservisttjänst med lågt anseende inom den israeliska armén, enligt JTA. Utöver det faktum att Cipel inte besatt erforderlig kompetens för de arbetsuppgifter hans anställning medförde, förelåg dessutom ett annat hinder. Cipel var inte medborgare i USA, utan hade endast ett arbetsvisum, och erhöll därmed ej tillåtelse från federala myndigheter att arbeta med sekretessbelagt material, vilket också framstår som graverande i ljuset av de många fall av spioneri som uppdagats i USA, där judar, även i egenskap av amerikanska medborgare, spionerat å Israels vägnar. Den pågående härvan rörande en läcka i Pentagon aktualiserar inte minst denna problematik.

Judisk girighet drabbar MacGreevey

När lögnerna angående Cipels förflutna läckte ut till allmänhetens kännedom uppstod en smärre skandal. Guvernör MacGreevey utsattes för hård press, både från republikaner och demokrater, vilket slutligen ledde till att Cipel avlägsnades från sin post. Känslorna för den judiske älskaren torde dock inte ha svalnat vid denna tidpunkt, då guvernör MacGreevey såg till att löneutbetalningarna till Cipel fortgick med motiveringen att denne nu verkade som "rådgivare" till guvernören. Under ny titel fortsatte således Cipel i guvernör MacGreeveys omedelbara närhet fram till augusti 2002, då han slutligen bröt med den numera skandalomsusade administrationen.

För guvernör MacGreevey kom det homoerotiska vänsterprasslet med Cipel i längden att kosta honom såväl personlig heder som arbete. För Cipel däremot var kärleksaffären, som konstaterat, något av ett kap. Men mycket vill ha mer, som det gamla ordspråket lyder, varför förhållandet till slut fick ett synnerligen disharmoniskt slut. Cipel, väl medveten om guvernörens prekära belägenhet i och med kärleksaffären, verkar av allt att döma ha sett sin chans att utverka ytterligare fördelar ur situationen. Resultatet av denna girighet torde kunna ses i form av de uppgifter om utpressning som redogjorts för i massmedia. Cipel skall enligt dessa ha krävt guvernören på astronomiska summor på uppemot 50 miljoner dollar i utbyte mot att inte anmäla sin välgörare för sexuella trakasserier och därmed avslöja affären. Detta tilltag lyckades emellertid ej, trots att utpressningssumman sänktes successivt. Istället för att ytterligare berika Cipel, valde guvernör MacGreevey att framträda offentligt, erkänna sin skörlevnad och tillkännagiva sin avgång.

Härvan växer kopplingar till judisk charlatan god för miljarder

Som om MacGreevey-Cipel-härvan inte vore nog spektakulär, uppdagades en ny infallsvinkel i skandalen när utpressningsförsöken från Cipels sida började granskas. De nya uppgifterna gjorde gällande att utpressningen mot guvernör MacGreevey i själva verket syftade till att få planerna på byggandet av en medicinsk högskola godkända av honom. Denna nya skola skulle verka under judiska Touro College, i vars styrelse en viss judisk miljardär vid namn Charles Kushner återfinns. Kopplingarna mellan Cipel och Kushner är starka och skall här i artikeln redogöras för, men först kan det vara värt att syna denne kontroversielle judiske miljardär närmare i sömmarna. Liksom Cipel tillhör Kushner nämligen inte Jahves bästa barn.

Charles Kushner, son till en s.k. "överlevare" med versalt "Ö", har främst inom fastighetsbranschen byggt upp en ansenlig förmögenhet som i dagsläget uppgår till närmare 10 miljarder kronor. Bl.a. äger han mer än 25 000 lägenheter i nordöstra USA. Kushner beskrivs ofta som en framstående medborgare och många gånger därutöver också som filantrop. Den senare benämningen är dock något missvisande, då filosemit torde ligga närmare sanningen. Förmånstagare av den välgörenhet som idkas är inte människor i största allmänhet, utan främst rasfränder till Kushner. Detta bekräftas inte minst av de otaliga judiska organisationer som Kushner sitter i styrelsen för. Dessa inkluderar bl.a. United Jewish Communities of MetroWest New Jersey, Rabbinical College of America in Morristown, Daughters of Israel Geriatric Center, Joseph Kushner Hebrew Academy (uppkallad efter Charles Kushners fader), Stern College for Women of Yeshiva University, U.S. Holocaust Memorial Council och det nu aktuella Touro College. Utöver sitt engagemang för judisk välgörenhet och explicit judiska organisationer har Kushner använt sina tillgångar till att stödja politiker som på olika sätt kollaborerar med judenheten. Bl.a. var han MacGreeveys främsta bidragsgivare i dennes valkampanj till guvernörsämbetet 2001, men listan på politiker som erhållit bidrag från Kushner inkluderar också senatorn och före detta presidenthustrun Hillary Clinton, den före detta vice presidenten och presidentkandidaten Al Gore, senatorerna Jon Corzine och Frank Lautenberg.

Ur ett judiskt perspektiv har Charles Kushner tidigare varit något av en mönstermedlem av det utvalda folket, men hans anseende har dalat kraftigt under de senaste månaderna. Den 13:e juli i år arresterades nämligen Kushner, anklagad för en rad ekonomiska oegentligheter och utpressningsförsök. I mitten av augusti kom sedan bekännelserna som chockade hela USA. Kushner erkände bl.a. en rad skattebrott och att han skänkt bidrag till politiker genom bulvaner, något som är otillåtet. Vidare medgav Kushner att han gjort sig skyldig till utpressningsförsök gentemot sin egen svåger, advokaten William Schulder. Det senare skall ha skett genom att Kushner själv i november 2003 anlitade en prostituerad som instruerades att förföra svågern, vilket också lyckades. Samlagsakten, filmad på videoband, användes sedan i utpressningssyfte mot Schulder. Kushner står vidare anklagad för att ha försökt skrämma sin f.d. revisor på liknande manér.

Cipel och Kushner två konspirerande judar

Vad finns det då för samband mellan den ovannämnde, judiske svindlaren på elitnivå och lättviktsbedragaren Golan Cipel? Jo, den gemensamme nämnaren är i grund och botten den sexuellt perverterade och numera skandalomsusade New Jersey-guvernören. Kushners kontakter med Cipel började redan på ett tidigt stadium efter det att Cipel mött den blivande guvernören MacGreevey i Israel. I miljardären Kushner fick Cipel en andre välgörare och beskyddare. Ett flertal amerikanska medier, däribland tidningen Forward och tv-kanalen Fox News, rapporterar exempelvis att Kushner sponsrade det arbetsvisum som möjliggjorde för Cipel att resa till USA och jobba för MacGreevey inför guvernörsvalet 2001. Efter det att Cipel brutit med MacGreevey-administrationen hjälpte vidare Kushner honom att få en rad olika välbetalda arbeten i egenskap av PR-specialist, enligt nyhetsbyrån JTA. I dagsläget bekostas Cipels advokater också av Kushner, rapporterar tidningen The Trentonian.

Att betrakta utpressningsförsöken mot guvernör MacGreevey utifrån det anmärkningsvärda förhållandet mellan Cipel och Kushner är synnerligen intressant. Cipel hade inget personligt intresse i att få byggnadsplanerna för en privat medicinskola sanktionerade av guvernören. Någon som hade sett mycket positivt på ett dylikt godkännande var däremot Cipels judiske välgörare, Kushner. Att medicinskolan låg den senare juden varmt om hjärtat råder det inga tvivel om. Skolan var tänkt att uppkallas efter Kushners moder och Kushner själv skulle bli projektets främste mecenat, enligt tidningen Forward.

Utifrån det som här har skildrats torde det inte vara alltför långsökt att förutsätta att en uppgörelse av något slag måste ha existerat mellan Cipel och den sedan tidigare luttrade utpressaren Kushner, ifråga om hoten mot guvernör MacGreevey. Hur en sådan pakt skall ha sett ut har emellertid ej kommit till allmän kännedom. Amerikanska medier som bevakat turerna kring guvernör MacGreeveys utannonserade avgång har därför främst nöjt sig med att på olika vis redogöra för Kushner och Cipels nära relation och omständigheterna kring planerna på medicinskolan. Förhoppningsvis kommer lejonparten av mediekonsumenterna själva dra den inte alltför komplicerade slutsatsen av det inträffade.

Judisk överrepresentation i sexskandaler

Något som är intressant med den sodomiskandal, som i denna artikel återgivits, är att den har belyst en mindre omtalad aspekt av den judiska korruptionen av det amerikanska samhällslivet. Med det senaste spektaklet inräknat kan det nämligen konstateras att de tre mest uppmärksammade sexskandalerna i USA under senare år har involverat judiska förförare. Landets i särklass mest amoraliske president genom tiderna, den tillika notoriskt promiskuöse Bill Clinton, gav, tillsammans med judinnan Monica Lewinsky, som bekant upphov till en av de mest omtalade sexskandalerna någonsin. Clintons höga anseende hos judenheten förhindrade emellertid ett politiskt karriärsjälvmord. Den utanför USA mindre kände kongressmannen Gary Condit var inte lika lyckosam. Condit hade i likhet med sin demokratiske presidentkollega haft ett sexuellt förhållande med en ung praktikant. Denna judiska mätress, Chandra Levy, försvann sedermera spårlöst under mystiska omständigheter och hittades slutligen mördad, något som av uppenbara skäl satte skoningslöst stopp för Condits fortsatta karriär. Och den tredje skandalen, som definitivt inte kommer att vara den sista vi får uppleva, rör alltså den israeliske juden Golan Cipels kurtis av New Jersey-guvernören James MacGreevey, som i sin tur kom att utnyttjas av den judiske multimiljardären Kushner.

Den sistnämnda skandalen är onekligen extra intressant då det rör sig om ett fall av flagrant korrumpering, där en högt uppsatt vit politikers makt sökts utnyttjats av en burgen och skrupelfri jude. Nu råkade denna händelse avslöjas, men hur ofta det demokratiska systemets företrädare besticks av förmögna judar, utan att det kommer till offentlig kännedom, går bara att spekulera i. Vill man så göra kan det vara av intresse att veta att judars välstånd i USA, av vars befolkning judarna utgör blott ca 2,4 procent, är överrepresenterat med en faktor av nio gånger (Culture of Critique, sid. 304). Förutsättningarna för sådana aktiviteter är följaktligen mycket gynnsamma.

Viktigt att ha i åtanke är dock att den svårfastställda korruptionsfaktorn inte är nödvändig för att komma till insikt om det allvarliga tillstånd som råder i USA.
Den utgör enbart en av många pusselbitar i ett större sammanhang. Den judiska makt, utövad med hjälp av kontrollerad massmedia, lobbyorganisationer och politiska donationer, som i enlighet med det demokratiska systemets bristfälliga lagstiftning sker legitimt, är av större betydelse. Detta massiva judiska inflytande har sammantaget förvandlat den vita världens mäktigaste nation till en destruktiv jaggernaut, ständigt på jakt efter judenhetens fiender varhelst på denna jord de befinner sig. Detta kan bittert intygas av det irakiska folket, som i detta nu lider helvetets alla kval under den judeoamerikanska ockupationen. Hur USA och den övriga vita världen skall bryta den semitiska hegemonin och återfå sin självbestämmanderätt är tvivelsutan vår samtids största utmaning.