Publicerad: 2004-09-06Björn Björkqvist

Ännu ett företag i Sverige flyttar utomlands?

General Motors förklarade torsdagen den 2 september att tillverkningen av Saab i Trollhättan är hotad. General Motors, det amerikanska företaget som numera äger det tidigare svenska Saab, ska effektivisera bilproduktionen och ska därför bara ha en fabrik i Europa; i tyska Rüsselsheim där man idag tillverkar Opel eller i Trollhättan där man alltså tillverkar Saab.

Båda städerna är beroende av sin bilproduktion och oavsett vilken stad som "vinner" så kommer således den andra staden bli oerhört lidande. Mycket talar för att det blir svenska Trollhättan som förlorar slaget om bilproduktionen, inte minst då Saab är nyast i GM-familjen men också då Rüsselheim har större möjligheter att öka produktionen så mycket som kommer att behövas när fabrikerna slås ihop. Dessutom är det naturligtvis mer ekonomiskt att ha fabriken mera centralt och det är ekonomi som allt handlar om. Att cirka 10 000 människor i Trollhättan kommer att bli arbetslösa som följd av nedläggningen är inget som bekymrar GM och dess aktieägare. Faktum är att ytterst få av dessa någonsin besökt Trollhättan eller ens Sverige eller Europa. Varför skulle de bry sig om dessa människor som för dem endast är siffror på ett papper?

Som en följd av omständigheterna så vänder sig de anställda till facket som i ett läge som detta knyter sina medlemmar allt närmare sig. Man talar i vanligt marxistiskt manér om vikten av att arbeta tillsammans men knappast längre mot överheten, kapitalet och allt det andra som facket en gång stred emot. Att de anställda går till facket i detta läge är inte underligt.

Fackförbunden bildades i ett kaotiskt läge då fabriksägarna många gånger kunde bete sig hur illa som helst mot de anställda, passade det inte så var det bara att sluta och söka sig till en annan fabrik där man sannolikt behandlades lika illa. Facket blev en motpol som samlade arbetarna och genom hård heroisk kamp skapade de bättre förutsättningar för de arbetande. Kampen stod mellan jobbare och makten och genom enighet så vann man många värdefulla segrar som vi kan glädjas åt än idag. Men, tiderna förändras.

Idag kämpar inte facket mot makten, idag är man makten. Facket har integrerats med den maktapparat som förespråkar globalisering och "fri" marknadsekonomi. Arbetsfri inkomst är inte bara accepterat bland LO-fackens förbund utan en del av deras politik och utövas flitigt. Man väljer att investera förbundets pengar i aktiehandel vilket för de flesta är helt i sin ordning och en del av vår tid. Vi spelar ju alla på aktier. Alla får en gång om året ett orange kuvert som talar om hur mycket pensionspengar som spelats bort, löpsedlarna berättar om hur man kan bli snuskigt rik på aktier och i TV kunde man för några år sedan se den gamle trotskisten Staffan Ling uppmana oss att köpa aktier.

Men för att människor ska tycka att det är det minsta meningsfullt att köpa aktier så måste drömmen om rikedom finnas där och för att någon ska köpa aktier i ett visst företag så krävs att just det företaget kan visa upp starka vinstsiffror. Detta skiljer privata aktiebolag från statliga. Statliga bolag har som syfte att tjäna folket och inte i första hand vara vinstdrivande medan de privata bolagens främsta syfte är att dra in pengar till sina aktieägare. Om det är mer lönsamt att lägga ner en fabrik och sparka tusentals människor än att behålla den så gör man det. Arbetarna är som vilka fabriksattiraljer som helst. Det enda väsentliga är vinsten.

Ett sådant företag är GM och nu har man kommit på att det mest lönsamma är att stänga en av sina fabriker. För svenska folket känns Saab fortfarande lika svensk som Opel känns tysk för tyskarna men för GM finns lika mycket svenska bilar som det finns ett svenskt folk för Mona Sahlin. För GM spelar det ingen roll var fabriken ligger och det spelar ingen roll om det finns två lönsamma fabriker ifall man kan skapa en mycket mer lönsam fabrik.

Facket, som alltså medverkat till denna företagskultur genom att aktivt stödja den med sin aktiepolitik, har därför valt att vara ovanligt lama i frågan som dykt upp. Man talar, liksom de styrande sossarna, om att man nu måste visa General Motors att Trollhättan är bäst. Omedvetet så försöker man piska fram en nationalism som man vanligtvis bannlyser. Men nationalismen ska inte vändas till en positiv folkgemenskap för våra barns bästa utan till kapitalets lycka. De anställda i Trollhättan ska nu arbeta hårdare än tidigare för att visa att man behövs och är bättre än tyskarna. Naturligtvis uppmanas de anställda i Rüsselsheim till samma sak och General Motors kan njuta av att se de anställda arbeta hårdare än vanligt den sista tiden innan de slår igen fabriken.

Samtidigt som man ser sina anställda arbeta hårdare med drömmen om ett arbete även i framtiden som morot så kan General Motors aktieägare också utöva utpressning mot staterna Tyskland och Sverige. Man kan tala om för staterna att den nation som är mest "företagarvänlig" är den som får glädjen att ställa sin befolkning till förfogande till tillverkningen av bilar i framtiden. Samma metod har tidigare använts av andra multinationella företag som Volvo och Ericsson. Taktiken är lika enkel som genial: "Gör som vi säger annars flyttar vi och er befolkning blir arbetslös och de kommer aldrig mer rösta på er"! Enda felet är att den saknar moral och medmänsklighet, men det är också ingredienser som saknas i såväl kapitalism som globaliseringen varpå aktiesamhället vilar.

Med risk för att låta något tjatig så vill jag upprepa att detta system idag till fullo stöds av socialdemokraterna och LO. Medlemskapet i EU har förenklat för företagen att flytta lite som det behagar dem och utvidgningen har medfört att man kan utnyttja billig arbetskraft. Utförsäljningen av de statliga bolagen skapar ännu större otrygghet på arbetsmarknaden. Privatiserandet av statliga tillgångar orsakar dessutom ett anarkistiskt företagsklimat som på sikt hotar landsbygden. Ingen kommer att vilja dela ut post på landsbygden eftersom det kostar mer än att dela ut post i städerna, för att ta ett exempel. Trots att socialdemokraterna försöker sig på ordvrängeri direkt hämtad från 1984 så blir resultatet förödande. Låt oss ta ett exempel.

Tidigare ägde folket televerket. Snart kom man dock på att det skulle säljas men eftersom det är en fråga som drivits av moderater och andra borgerliga så var man tvungen att kamouflera att man bytt Per Albin Hansson mot Mammon som ledstjärna. Den briljanta idén kläcktes att folket skulle få köpa aktierna, som därmed skulle bli en "folkaktie". Alla fick köpa, och fördelaktigt var det också, i vart fall tills aktierna släpptes och sjönk och det visade sig att svenskarna lurats av sina företrädare. Men mest lurade blev de inte på grund av att aktierna föll och spelglada svenskar förlorat en slant, nej den största lögnen låg i att man lurats att köpa sitt eget företag. I samma stund som aktierna såldes till folket, och andra, så upphörde Telia att vara en folkaktie, företaget hade nu blivit allmänt gods som vem som helst kan köpa in sig i och styra i uteslutande ekonomiska syften.

Detta har givetvis inget med General Motors att göra men det är samma politiska system som ligger till grund.

Vad vi behöver är inga "folkaktier", vi behöver en folkregering.

Vad Sverige skulle behöva är en ansvarsfull regering som inte letar efter kortsiktiga vinster att kunna visa upp vid nästa valkampanj. De kortsiktiga vinsterna som man kammar in när man säljer ett statligt företag slår tillbaka. Läget i Sverige är idag så allvarligt att drastiska åtgärder måste göras. Först och främst måste landet lämna EU för att kunna bygga upp en självständig folklig politik. Vidare borde Sverige säga tack och adjö till General Motors och använda fabrikerna och den kunniga personalen och starta ett nytt bilmärke i folkets tjänst vilket skulle ge folket säkra arbeten och dessutom skulle folket få en billig och miljövänlig bil. Vidare bör arbetsfri inkomst förhindras genom lagstiftning och bankerna bör ställas till folkets förfogande. På så sätt förhindras ränteslaveri och pengarna kan åter användas till dess ursprungliga syfte: som bytesvara, en ersättning till produkter.

Detta kommer naturligtvis aldrig att ske under en socialdemokratisk regering, inte heller under något av de andra partierna. Möjligen skulle Vänsterpartiet kunna genomföra något i nämnda riktning men de skulle inte nöja sig vid detta utan fortsätta sitt förstatligandelikt deras ideologiska fränder i Sovjetunionen somförstatligade praktiskt taget allt. En sådan politik gynnar inte heller folket, men det är en annan historia som vi inte ska ägna uppmärksamhet åt här.

Nej, vad folket behöver är en folklig politik: Folket behöver Nationalsocialistisk front.

För att summera vad jag här skrivit så kan vi slå fast att beskedet från General Motors knappast kom som en överraskning. I samma stund som de anställda på Saab lade röstsedeln märkt Socialdemokratiska arbetarepartiet i valkuvertet och tryckte ned detta i valurnan så skrev de på sin egen uppsägning. Man kan hoppas att detta blir en lärdom för dessa. Tragiskt nog så är det en dyr läxa och vi kan bara beklaga det lidande som socialdemokraternas politik orsakat Trollhättans befolkning där nu närmare 20% riskerar att bli arbetslösa. Framtiden får utvisa vad folket lärt sig av denna dyra läxa.