Publicerad: 2004-04-28Johan Svensson

Vad gör vi åt framtiden?

SVT:s nyhetsprogram Rapport har de senaste dagarna uppmärksammat olika aspekter av problemet med rattfylla. Det hela inleddes med att de förfasade sig över att de stackars invandrarna fick hårdare straff av de svenska domstolarna än de svenskar som begått samma brott, men när statistiken synats närmare i sömmarna insåg dock Rapport att det inte var invandrare utan låginkomsttagare som diskriminerades och eftersom invandrare ofta är just låginkomsttagare drabbades även de av den här orättvisan.

Om vi dock bortser från de “rättsliga” missförhållandena den här gången är det ändå intressant att se hur ingen svensk reagerar över att Sveriges ledande nyhetsprogram för fram sådan felaktig information på deras bekostnad. Nu vet jag naturligtvis att sådant här sker varje dag året runt, men det gör ju bara frånvaron av reaktion så mycket mer alarmerande.

För att gå över till invandrarna och deras låga inkomst har ju den faktiskt använts av vissa personer i syfte att försvara invandrares brottslighet. Somliga säger att “de fattiga” alltid begått brott i högre utsträckning än de som haft det bättre ställt och att det är därför invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken nu, så det så! Sedan finns det i och för sig tecken som tyder på andra förhållanden. För ett par år sedan pratade jag med en engelsman som tillfälligtvis befann sig i Sverige och som då bland annat berättade om ett samtal han haft med en "svensk" i Spanien där han tidigare vistats. Den svenske medborgaren, som hade en turkisk förälder, och engelsmannen hade diskuterat situationen i Sverige och "svensken" hade då berättat om ett tillfälle då han befunnit sig nere i Stockholms tunnelbana. Som så många andra både före och efter honom hade han gått ned i tunnelbanan ensam och sedan stått på perrongen och väntat på tåget. Under tiden han väntade hade ett invandrargäng närmat sig och sedan ställt sig runt honom. Som alla andra visste han vad som pågick i samhället och insåg därför att han skulle bli rånad och/eller misshandlad om han inte gjorde något åt saken. Med en turkisk förälder talade han flytande turkiska och han tilltalade därför en av personerna i gänget på just turkiska. Reaktionen hos gänget blev att alla stirrade på honom förvånat innan någon av dem fick ur sig:”Du är inte svensk? Nej, men då vill vi inte röra dig!” Därefter gick gänget vidare som om ingenting hade hänt. “Svensken” berättade för engelsmannen att gänget bara var ute efter att råna “svenneballar”.

Det skulle kunna skrivas hur mycket som helst om den här och liknande situationer, men frågan är bara vad det skulle göra för nytta? Det som är av intresse står ju redan här ovan. Vad det handlar om här är er egen personliga och rasliga säkerhet och framtid. Jag tänker inte skriva någon lång och underhållande artikel om någonting som det här. Är ni inte intresserade av att agera mot det här på eget initiativ i syfte att säkra er egen och era barns framtid, ja då lär ni väl inte bry er om vad jag skriver heller? Alla VET ju redan vad som pågår i samhället, men hur många GÖR NÅGOT ÅT sakernas tillstånd? (Ja, visst finns det de som agerar redan idag och ni vet själva vilka ni är!)

För dem som dränker sina sorger i öl undrar jag bara: Vad väntar ni på? Vad hindrar er från att ge er ut på den världspolitiska arenan? Alla ska vi dö en vacker dag, men måste vi var förlorare ända in i döden bara för det? Invandrare rånar inte svenskar bara för att de är särskilt stygga invandrare utan snarare för att svenskarna är särskilt fega och låter sig bli rånade utan motstånd! Det kanske är dags att vi börjar agera som anständiga svenskar hellre än att fortsätta tycka synd om oss själva? Jag menar, vem bryr sig om en självömkande förlorare? Alltså, vad ska vi göra åt framtiden?

Avslutningsvis kan jag säga att jag inte alls har någonting emot att (försöka) skriva underhållande, men att det i så fall ska gälla något som verkligen är underhållande ur en nationell synvinkel. I dagsläget finns det inte så mycket annat positivt att skriva om än det som sker i Irak, där den amerikanska ockupationsmakten möter nya motgångar i stort sett varje dag. Irakiska mujahedin bevisar i praktiken inför omvärldens ögon att det ingalunda är omöjligt att framgångsrikt bekämpa en på pappret överlägsen fiende. Alla som är intresserade av frihet borde ta lärdom av det som nu händer i Irak!