Publicerad: 2003-11-28den-svenske.com

Sydamerikansk infektion kontaminerar USA:s blodreserver

USA De senaste decennierna har för USA inneburit stora, demografiska förändringar. Sedan den organiserade judenheten, med diverse påtryckningsmedel, lyckades riva upp de gamla immigrationslagarna på 1960-talet, har en veritabel flodvåg av icke-vita folkslag vällt in över landets gränser. De socioekonomiska konsekvenserna har varit omfattande och påtagliga, inte minst i form av svällande ekonomiska utgifter och skenande kriminalitet. Nu börjar emellertid andra obehagliga efterdyningar från massinvandringen göra sig gällande i form av en exotisk, men ovälkommen, utökning av den amerikanska sjukdomsfloran.

Chagas sjukdom, eller Sydamerikansk sömnsjuka som den också kallas, är en oangenäm infektion, vållad av parasiter från insekter. Sjukdomen förorsakar permanent invaliditet och kan vara dödlig, då den smittades inre organ förstoras. Än värre än ovanstående torde dock det faktum vara att inga botemedel existerar.

I Central- och Sydamerika finns i dagsläget ca 18 miljoner smittade och årligen avlider drygt 50 000 människor till följd av sjukdomen. Då sydamerikanska invandrare utgör en stor del av den tidigare nämnda massinvandringen till Nordamerika, är det följaktligen inte svårt att se varför oroade röster börjar höjas. I USA är den huvudsakliga smittokällan inte insekter utan blodtransfusioner av infekterat blod, donerat av just sydamerikanska invandrare.

I USA är Chagas sjukdom fortfarande relativt ovanlig, men experter har noterat en ökning och befarar att det kan existera ett större mörkertal. Enligt Dr. David A. Leiby, expert på Chagas sjukdom vid amerikanska röda korset, är risken att smittas av sjukdomen via en blodtransfusion i USA ca 1 på 25 000. Det kan tyckas som en låg siffra, men då närvaron av sydamerikanska invandrare ofta är koncentrerad till ett antal specifika storstäder och delstater, varierar riskerna kraftigt i olika delar av landet. Dr. Leiby konstaterar att risken att smittas är avsevärt mycket större i exempelvis Miami eller Los Angeles. I just Los Angeles har exempelvis smittorisken fördubblats på ett par år, uppger Dr Leiby för New York Times. Siffrorna gör gällande att risken i Kaliforniens största stad är ca 1 på 5400, vilket är betydligt över det nationella genomsnittet. Men så är också andelen sydamerikanska invandrare i Los Angeles högre än i landet i övrigt.

Sedan problemet med Chagas sjukdom uppmärksammats har förvisso förebyggande åtgärder initierats. De som vill donera blod i USA får numera svara på frågor huruvida de härstammar från, eller nyligen har besökt, länder där Chagas sjukdom är endemisk. En medicinprofessor från University of Iowa, Dr. Louis V. Kirchhoff, menar dock att de frågeformulär som nu brukas inte är tillräckligt pålitliga. Potentiella bloddonatorer är inte sällan misstänksamma mot sådana frågor och svarar därför inte alltid ärligt, menar Dr. Kirchhoff. Kontrollerna av redan donerat blod är också för dåliga, enligt vissa bedömare. Nästa gång donerat blod kommer att kontrolleras blir tidigast nästa år, vilket oroar medicinska experter.

Ehuru utvecklingen är oroande och negativ ur ett folkhälsoperspektiv, kan den förhoppningsvis få fördelaktiga politiska konsekvenser. Mångkulturens dogmatiska propagandister brukar ivrigt hävda att ett hopkok av diverse kulturer och raser på något sätt skulle vara berikande för samhället i sin helhet. Förhoppningsvis kommer antalet anhängare till denna destruktiva irrlära att minska, i takt med att Chagas sjukdom börjar skörda allt fler offer.