Publicerad: 2003-09-12Meister Eckehart

Anna Lindh, demokrati och propaganda

Klockan 16:19 slår han till. En ännu okänd gärningsman slår Sveriges utrikesminister Anna Lindh till golvet, böjer sig över henne och hugger upprepade gånger med en kniv. Händelsen utspelar sig mitt i centrala Stockholm, mitt i det välbesökta varuhuset NK. Klockan 05:29 förklaras Anna Lindh hädangången. I Sverige fylls många med känslan av chock.

Det inträffade kommer onekligen bli en händelse av historisk relevans. Relevansen kommer inte främst ligga i Lindhs bortgång i sig utan i det agerande och argumenterade som följer i dess spår. Hur kommer massmedia och samhällsdebattörer beskriva det inträffade? Vilka vinklar kommer belysas och understrykas? Här av kommer de verkligt relevanta konsekvenserna att givas form, och av denna anledning är dessa aspekter särskilt viktiga att analysera.

Vi kan redan i detta nu bevittna två sammanhang där Lindhs död utnyttjas på orättfärdigt sätt i massmedia, dels i samband med EMU-omröstningen, dels i frågan om demokrati. I detta nu vet vi ytterst lite om gärningsmannen. Vi vet inte vem han är eller vilka hans motiv var. Trots detta dras slutsatser av händelsen som omöjligen kan dras i detta nu. Närheten till EMU-valet omnämns ständigt trots att ingenting tyder på ett samband mellan Lindhs öde och detta val. EMU-valet äger rum inom kort, Lindh företrädde ja-sidan, men av vad vi vet saknar detta relevans. Vad som däremot är relevant är hur denna upprepade koppling subliminalt affekterar potentiella väljare. Lindh gav stöd till ett ja till EMU, så att rösta ja är att visa Lindh sitt stöd. Historien är full av exempel där sympatiyttringar tagit så irrationella yttringar. Det vill säga, tankekedjan är irrationell, men handlandet är rationellt sett ur ett masspsykologiskt och gruppevolutionärt perspektiv. Att ty sig till och sympatisera med en uppfattad ledare är ett överlevnadsdrag som i dagens samhälle kan få motsatt effekt.

När den antinationelle holländske homofilen och pedofiliförsvararen Pim Fortuyn mördades i Holland inför riksdagsvalet 2002 fick det som konsekvens att röstandelen för hans parti ökade kraftigt. Senare krävde detta ett nyval då Fortuyns parti i praktiken föll samman. Efter attentaten i USA den 11:e september 2001 ökade sympatierna kraftigt för president George W Bush, en president som endast cirka 25% av befolkningen ursprungligen röstat fram mindre än ett år tidigare, och idag dalar stödet återigen stadigt. Människor överlag är inte förnuftsdrivna. I en ständig kamp mellan förnuft och känsla tar känslorna ofta över för en betydande del av befolkningen, och i känslosamma stunder med starka anspelningar på dessa känslor kan människor manipuleras och dompteras. Detta behöver inte ske medvetet utan den inneboende striden mellan förnuft och känsla kan av sig själv fälla avgörandet.

Risken är uppenbar att sidan som står för ett ja till EMU kommer tjäna på attentatet mot Lindh, och ju mer hennes koppling till denna kampanj uppmärksammas, ju större blir stödet. I denna kampanj som från bägge sidor redan varit ytterst osaklig, spekulativ och emotiv riskerar detta inslag bli än större. Valet är i sin essens enkelt: skall Sverige avsäga sig en relevant del av sin suveränitet i utbyte mot en eventuell profit eller bibehålla sin suveränitet och möjlighet att själva efter eget intresse avgöra sin egna ekonomiska politik? Den ideologiska diskussionen har dock ersatts av spekulativ materialism.

Frågan om hur Lindhs död kommer påverka EMU-omröstningen kan antingen bli långsiktigt eller kortsiktigt avgörande, beroende på valutgången. Mer långsiktig kommer dock frågan om demokrati bli.

"Mordet är ett angrepp mot demokratin" har varit en ofta upprepad kommentar idag från etablissemangets företrädare. Verkligen? Faktum är att det idag inte finns någonting som tyder på att gärningsmannen motiverades av antidemokratiska värderingar. Ändå hävdas detta om och om igen. Grunden för detta felslut återfinns i det idag heliga begreppet demokrati. Demokrati saknar i det allmänna samtalet en gemensam definition utan har genom allehanda konnotativ ombildats till en generell synonym för allting som är bra. En företeelse, vilken som helst, beskrivs som demokratisk om den anses vara bra, och odemokratisk om den anses vara dålig, oavsett om företeelsen i sig har någonting överhuvudtaget med demokrati att göra eller inte. Denna dualism är en av de mest påfallande fenomenen i dagens sanningsföraktande och dogmatiska samhälle, och genom identifikationen av det goda som demokratiskt uppfattas även det som beskrivs som demokratiskt som gott. Resultatet är en chimär där det intellektuella förhållningssättet åsidosätts till förmån för dualismen mellan demokrati och anti-, o- eller icke-demokrati. När allting kommer omkring, varför tänka på vad antidemokrati är då det är synonymt med det någonting dåligt?

Demokrati hävdas konnotativt representera ett öppet samhälle, yttrandefrihet och åsiktsfrihet fastän dessa principer inte har strikt med demokrati att göra, med den konsekvensen att det odemokratiska felaktigt hävdas motsäga sig samma principer. Den typ av demokrati som finns i Sverige identifieras inte för vad den är, nämligen parlamentarism. Demokratin i sig är varken mer eller mindre.

När så påståendet upprepas att "mordet var ett angrepp mot demokratin" baseras det i stort på dualismen som identifierar demokratin som det goda. I detta nu finns det dock inget som tyder på att någon antidemokratisk eller antiparlamentarisk bevekelsegrund varit drivande. Men var väl förvissade om att ordet "demokrati" ivrigt kommer upprepas i detta sammanhang då händelsen garanterat kommer utnyttjas för att stärka den dogmatiska dualism som upprätthåller och rättfärdigar det system som idag vanstyr vårt land.

Till yttermera visso kommer upprepandet av ordet "demokrati" förmå människor associera dådet med antidemokrati. Den som gått kanske längst med att explicit indicera på syftet med detta är eXpos Stieg Larsson. I en artikel skriver Larsson att "Det finns grupper och individer som inte tycks ha annat för sig än att odla den sortens hat och misstänksamhet mot demokratiska politiker. Detta fenomen är inte begränsat till enbart extremhögern utan kan återfinnas i flera politiska läger. Däremot råder det ingen tvekan om att rasistiska, nazistiska och antidemokratiska grupper i högre utsträckning ägnar sig åt den sortens ryktesspridning och kampanjande".

Herr Larsson själv å sin sida företräder en organisation som intet annat gör än odlar hat och misstänksamhet mot de politiskt aktiva eXpo hatar. Han menar vidare att "[o]avsett vem som till sist identifieras som gärningsman har han agerat i ett alltmer oförsonligt politiskt klimat där politiker och offentliga personer är lovliga måltavlor för vulgära hatkampanjer av olika slag", men vilken organisation agerar mer målinriktat för denna utveckling än eXpo? Självklart har eXpo ingenting med mordet på Anna Lindh att göra, men artikeln är sannerligen ett uttryck för omedvetenheten om den partikulära och subjektiva världsåskådning som präglar denna organisation och visar prov på hur den vulgaritet som kritiseras i högsta grad återfinns i samma organisation.

Vi kan i hela den diskussion som redan följt även se hur det görs skillnad på folk och folk. För bara en vecka sedan utsattes nationaldemokraternas partiledare Anders Steen för ett mordbrandsattentat. Inte heller i detta fall vet man vem gärningsmannen är, men eXpo omnämnde överhuvudtaget inte händelsen och sannerligen inte med motivationen att "[o]avsett vem som till sist identifieras som gärningsman har han agerat i ett alltmer oförsonligt politiskt klimat där politiker och offentliga personer är lovliga måltavlor för vulgära hatkampanjer av olika slag".

Det är också ofrånkomligt att tänka på Daniel Wretströms öde i detta sammanhang. I hans fall vet vi att mordet var politiskt motiverat då det utfördes eftersom Wreström identifierades som nationalist. Det var ett mord som sannerligen riktade sig mot svensk nationalism och trots detta driver vissa personer vulgära hatkampanjer där högtidlighållandet av hans minne endast hävdas vara ett utnyttjande av situationen. Var och en som årligen möter upp i Salem uppfyller det kriterium som motiverade mördarna, nämligen hävdandet av nationens värde och intressen och en kärlek till dess folk. Och tro inte att manifestationer till högtidlighållandet av Anna Lindhs minne kommer avfärdas som ett utnyttjande av situationen. I en tid då floskeln om "alla människors lika värde" frenetiskt repeteras så är det i realiteten uppenbarligen skillnad på folk och folk.

I sitt minnestal menade Göran Persson att "[d]ådet skadar det samhälle vi byggt upp", men snarare är det som så att det är det samhälle demokratin byggt upp som åsamkat denna skada. Vi lever idag i ett dekadent och allt mer våldsamt samhälle. Förutom Anna Lindhs död kunde vi igår läsa om hur en 5-årig flicka höggs ihjäl i Arvika av en för henne främmande man när hon var på dagis och en 16-årig flicka påträffades mördad i Hudiksvallområdet. Det ringa nyhetsutrymmet som gavs åt dessa händelser är ytterligare ett exempel på skillnaden mellan folk och folk, men händelserna i sig är också ett exempel på samhällets brutalitet.

Våra problem är inte endast judar eller invandrare, utan i stor utsträckning även interna i sin natur. Vår folkgemenskap har i stor utsträckning ersatts av en alienation där våra värderingar och stoltheten över vår svenskhet försvunnit. Vi är ett folk som lider allt mer av fetma och anorexi; av mental ohälsa och instabilitet; av genetisk och intellektuell degeneration; av minskad andlighet och ökad materialism. Narkotika- och alkoholmissbruket ökar och kryper ned i åldrarna; skilsmässorna ökar och det svenska barnafödandet minskar. Det samhälle som byggts upp har i mycket brutit ned vårt folk och mycket till följd av den naiva tron att vi kan avlägsna de grundvalar varpå vår civilisation ursprungligen en gång byggts upp, och utan att veta vem gärningsmannen är så är han troligen detta samhälles produkt. En produkt inte av demokratin i sig men av den implementerade demokratins konsekvenser.

Vad vi kan förvänta oss i framtiden är dock ett fortsatt massmedialt utnyttjande av denna händelse för ett fortsatt värnande om demokratin, och därmed även en fortsättning på den dekadens och de regressiva effekter som redan genomsyrar vår tid.

Relaterat

SVT utnyttjade dådet mot Anna Lindh i Ja-propaganda
NSF anklagas för att kunna ha Anna Lindhs mördare i sina led
Anna Lindh är död
Anna Lindh nedhuggen med kniv