Publicerad: 2003-08-19J. Garstedt

Rudolf Hess hedrades

Lördagen den 16:e augusti samlades runt 4000 nationalister i den lilla bayerska staden Wunsiedel i Tyskland, för att marschera till fredskämpen och martyren Rudolf Hess ära. Delegationer från hela Europa hade tagit sig till staden där Rudolf Hess ligger begravd och självklart så var även Nationalsocialistisk front, representerat av 35 man, på plats för att hedra hans minne.

Polisen och antifa
Den tysk/sionistiska polismakten hade gett order till sitt manskap om att göra vistelsen i Wunsiedel så obekväm som möjligt. Polisen letade frenetiskt genom varje fordon efter fanor, propaganda och kläder som kunde beslagtas för hets mot folkgrupp. De registrerade och kroppsvisiterade alla deltagare i sina försök att göra de nationella kämparna illa till mods och i desperata försök att finna anledning till att gripa någon och därmed tillfredställa en folkfientlig media, något som de inte lyckades med. Många poliser gav ett intryck av att de tyckte att insatsen var överdriven då de nationella skötte sig klanderfritt.

När den svenska delegationen anlände så fick vi beskåda vänsterextremisternas och kommunens tafatta försök att ge sken av en falsk folklig inställning där majoriteten av stadens invånare vurmar för mångkultur och liberalism. På flera gator i Wunsiedel så hade dessa nationalhatare klottrat anti-nationella budskap och hängt upp banderoller med texter som "Nazister försvinn" och "Inga nazister på våra gator". Därutöver hade även stadens gator inför den aktuella dagen bytt namn och tillfälliga gatuskyltar med namn som Anne Frank-strasse, Nelson Mandela-strasse m.fl. hade ersatt de ordinarie.
Det skenbara budskapet visade dock inte vara förankrat hos befolkningen, då gatorna var fyllda med nyfikna Wunsiedelbor som stod och tittade på när busslast efter busslast med nationella rullade in i staden.

Området
Väl inne i staden så slussades vi in på det stora område där marschen senare under dagen skulle utgå ifrån. Strax efter ankomsten till mötesområdet delgas närvarande deltagare de ordningsföreskrifter som myndigheterna upprättat dagen till ära. Dessa innebar bl.a. att alla fornnordiska runor och sifferkombinationer som med viss fantasi kunde tolkas som rasistiska, var otillåtna. Dessutom var fanor, vars stänger översteg en längd på 2 meter och en tjocklek på 2 cm förbjudna att brukas.

På området hade en scen upprättats där tal hölls av arrangörerna och från representanter av flera Europeiska länder, mellan talen så spelade trubadurer till deltagarnas belåtenhet. En av trubadurerna var sångaren i det populära brittiska bandet Nemesis. Arrangörerna hade även upprättat matbespisning till de hungriga deltagarnas glädje samt försäljning av kläder och musik.

Marschen
När väl alla hade anlänt till platsen och tagit del av eldande tal av arrangörerna så ställde vi upp för avmarsch. I täta led uppställda i kolonner med åtta man i bredd marscherade vi tysta och disciplinera ut på stadens gator där trottoarerna var fyllda med glada och nyfikna åskådare i alla åldrar. Den nordiska truppen varav ett 60-tal var svenskar marscherade i ensam kollon bakom svensk och dansk flagg.Motståndare hade samlat lite över hundratalet vänsterslynglar som bakom beväpnade polisers beskydd skrek de sedvanliga ramsorna emedan de fick bevittna när tusentals nationalister marscherade förbi dem i disciplin. Längs med huvudgatan så hade ett flertal äldre medborgare samlats som applåderade och visade sin uppskattning när vi närmade oss dem.