Publicerad: 2003-08-16Meister Eckehart

Världsjudendomen förklarar krig

Förra veckan hölls en stor konferens i Israel med inbjudna medlemmar från hela världsjudendomen. Det uttalade målet var att koordinera en gemensam strategi för världens judar mot allt och alla som hotar judiska intressen. Den israeliske ministern Nathan Sharansky beskriver i Ha’aretz hur ”representanter från judiska organisationer från hela världen förenade sig med israeliska ämbetsmän och akademiker för att formulera en gemensam strategi för ett krig mot antisemitismen. Inga fler lokala reaktioner till den ena eller andra incidenten, utan ett försök till universellt judiskt samarbete”.

Detta kan inte tolkas som mindre än en krigsdeklaration mot dem som kritiserar judiskt inflytande över andra länder. Ett sådant krig har dock rasat länge, men syftet är till synes att detta skall ske med större intensitet och internationell judisk samverkan.

Sharansky beskriver att ”den nya antisemitismen uppträder i förklädnaden av ‘politisk kriticism av Israel’, som utgörs av en diskriminerande inställning och en dubbelmoral gentemot Judestaten, vars rätt att existera på samma gång ifrågasätts. Den traditionella antisemitismens tveksamhet inför att låta judar existera som jämlikar i samhället har i den nya antisemitismen vänts till en dispyt om det judiska folkets rätt att existera i sitt eget land som vilken annan nation som helst”.

Faktiskt måste tillstås att Sharansky har en poäng. Det finns en dubbelmoral i synen på Israel i flera bemärkelser. De marxister som kritiserar Israel kritiserar i regel inte andra länder, exempelvis i Afrika, där olika etniska grupper förtrycker andra etniska grupper. Marxister har nämligen en mycket rasmedveten människosyn där de bedömer olika raser efter helt olika kriterier. Dubbelmoralen tar sig dock även uttryck i att Israel tillåts göra en hel del som vita nationer aldrig skulle tillåtas göra utan en massiv kritik eller rent av hot om krig.

Så snart begränsningar av invandringspolitiken kommer på tal fördöms detta med den i sammanhanget intetsägande frasen ”rasism”. I Israel är invandringspolitiken frikostig, men oerhört restriktiv i den mening att den endast är avsedd för judar med få undantag. I den israeliska regeringen sitter idag ministrar som öppet förespråkar en total etnisk rensning av alla araber, exempelvis turismministern Benny Elon. Så kallat ”antirasistiska” organisationer, massmedia och svenska politiker bekymrar sig dock överhuvudtaget inte härom, samtidigt som de gärna inför blockader eller bedriver hetskampanjer mot vita nationer eller personer som endast kritiserar invandringen.

Nog har Sharansky rätt, nog finns det en dubbelmoral alltid. Denna dubbelmoral tar sig dock ännu fler uttryck. Många judar anser att judarna har rätt ”att existera i sitt eget land som vilken annan nation som helst”. Detta implicerar en judisk nation för judar. Samtidigt kritiserar dessa judar önskan bland vita att få existera i egna nationer. De förespråkar vikten av mångkultur och att judar skall ha rätt att husera i dessa nationer, oavsett konsekvensen för värdfolket. Dubbelmoralen återfinns i försöket att i demagogin göra rätten för folk att bo i egna nationer till en universell princip, samtidigt som de endast verkar för detta mål för egen del och aktivt motverkar detta mål för andra folk.

Sharansky kritiserar ”den traditionella antisemitismens tveksamhet inför att låta judar existera som jämlikar i samhället ”, men det är knappast någonting annat än en motsvarighet till den judiska tveksamheten inför att låta araber få alltför stort inflytande över Israel. Vad Sharansky kallar ”traditionell antisemitism” är ingenting annat än en gruppkonflikt mellan icke-judiska och judiska intressen. Det är en fullt naturlig och sund konsekvens hos ett folk som vill bevara sin frihet, sitt livsrum och sin kultur, utan intrång från främmande raser som på främjar sina intressen på folkets bekostnad. Att judar agerar i eget intresse är en självklarhet, men att andra folk agerar och reagerar för sina intressen är även det precis lika självklart. Den judiska krigsdeklaration understryker endast existensen av och allvaret i denna globala intressekonflikt.

Senaste reportage från nsf.nu

Minnesdag för Gustav II Adolf

NSF i Östergötland
För femte året i rad arrangerade NSF–Östergötland en minnesdag över Gustav II Adolf som stupade i slaget vid Lützen den 6 november 1632. Detta är en traditionell åminnelsedag som uppmärksammas av nationalister, och en utmärkt dag för att ta del av Sveriges rika kulturarv.

Läs mer
Aktivitetsrapporter

Motståndsrapporter från ett urval av de aktiviteter som våra aktivister utför.

Senaste nytt från arminius.se