Publicerad: 2002-11-06Meister Eckehart

Rasism påverkar hälsan positivt

Tisdagen den 26:e oktober publicerade DN Debatt en artikel författad av professor Jan Sundquist, universitetslektor Sven-Erik Johansson och Gunnar Ågren, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, apropå nyss nämndas instituts studie av invandrares hälsa relativt till svenskarnas. Studien konstaterade att "invandrare har mycket sämre hälsa", men de tre artikelförfattarnas förklaring härav är minst sagt anmärkningsvärd, och istället för vetenskaplig analys framför de ett rent politiskt budskap.

Till stor del stämmer säkerligen statistiken som ligger till grund för studien, Födelselandets betydelse, som visar att vissa invandrade grupper lider i större utsträckning av vissa sjukdomar än vad svenskar gör, men de slutsatser som dras härav är rent nonsens. Artikeln i DN avslutas i fetstil med författarnas kontenta, nämligen att: "Allt talar för att invandrares sämre hälsa beror på förhållanden i det svenska samhället".
Till att börja med kan konstateras hur författarna här, och DN, tydligen anser det vara i sin ordning att generalisera kring invandrarna som en grupp, något som i regel inte anses acceptabelt. I enlighet med den politiskt korrekta logiken kan invandrare tydligen generellt vara offer för, men inte orsak till, ett problem. Samtidigt finns det skäl att kritisera generaliseringen av invandrare som grupp i flera sammanhang, då det avgörande ofta är rasfrågan och inte huruvida en person immigrerat eller varifrån. Detta är onekligen ett sådant sammanhang vilket vemhelst med någon kunskap om medicin eller rasbiologi snabbt inser. Faktiskt räcker det med sunt förnuft för att förstå det inkorrekta och vilseledande i DN-artikeln, i synnerhet om man även läst den debatterade studien. Artikelförfattarna vill däremot göra gällande att biologiska faktorer kan ignoreras och att sjukdomarna snarast är sociala konstruktioner:

"Till att börja med kan vi konstatera att många invandrargruppers sämre hälsa inte i första hand kan förklaras av biologiska eller andra individuella faktorer. De människor som kommer hit har varierande genetiska anlag liksom de som är födda här. Den viktigaste förklaringen till många invandrargruppers hälsa finns i stället på samhällsnivå."

Härför anbringar artikelförfattarna dock inga som helst bevis, och de föringar kända medicinska fakta. Man vet tvärtom att rasgenetiska faktorer spelar en mycket stor roll för en rad sjukdomar, och att samma gener kan bidraga till helt olika följder beroende på innehavarens rastillhörighet.
Visst stämmer det att "människor som kommer hit har varierande genetiska anlag liksom de som är födda här", men det är nog så viktigt vilka dessa anlag är och hur de varierar.

Rasens inverkan på hälsan
Artikelförfattarna vill hävda att det är diskriminering och särbehandling av invandrare som ligger till grund för dessas sämre hälsa. Denna tes faller dock på sin egen orimlighet då studien tydligt visar att sjukdomsfallen varierar betydligt mellan olika etniska grupper. Här är ett par exempel:

Negrer löper 30% lägre risk att drabbas av kranskärlsjukdomar än svenska män, medan araber och turkar löper 50% högre risk. (sid. 33)
Arabiska kvinnor löper 50% högre riska att drabbas av magcancer än svenska kvinnor, medan iranska kvinnor löper 70% högre risk. (sid. 51)
Iranska och arabiska kvinnor löper 80% respektive 60% lägre risk att drabbas av cancer i livmodershalsen, som är en sexuellt överförbar sjukdom, än svenska kvinnor, medan bosniska kvinnor löper 80% högre risk att drabbas. (sid. 52)
Alla invandrargrupper löper lägre risk att drabbas av prostatacancer än svenska män, varav turkar, araber och iranier löper 70% lägre risk att drabbas. (sid. 53)
Iranska män löper 70% lägre risk att drabbas av lungcancer än svenska män, medan araber löper 20% högre risk och turkar 50% högre risk att drabbas. (sid. 54)
Iranska män löper 50% lägre risk att drabbas av magcancer än svenska män, medan turkar löper 200% högre risk att drabbas (sid. 56) (män)

Hur kommer det sig att iranier i vissa fall diskrimineras så de mår bättre än svenskar, medan araber diskrimineras så att de mår sämre, samtidigt som detta ändras i andra sammanhang? Även om olika livsstil mellan grupperna givetvis spelar in, så får exempelvis araber och iranier anses vara relativt lika i detta avseende vad gäller de faktorer som inverkar på ovannämnda sjukdomar. Detta förhållande i sig fäller hela teorin om att endast sociala faktorer ligger till grund för hälsotillstånden. Kultur, livsstil och miljöfaktorer spelar in på hälsan, men det förringar inte den rasgenetiska faktorn. Exempelvis så är cancer i matstrupen vanligare i Iran än i de flesta andra länder, men har inte samma orsak som i västerländska länder där tobak och alkohol anses vara starkt bidragande orsaker. Istället är det för den iranska gruppen genetiskt betingat där bland annat utbredningen av genen p53 bland iranier orsakar de många cancerfallen bland just iranier. (Biramijamal et al.) Sjukdomar som i vissa fall beror på livsstil kan alltså i andra fall ha rasgenetiska orsaker.
Angående hjärtrelaterade sjukdomarna så är det välkänt att vissa former av hjärtinfarkter är ärftliga. Den näst vanligaste ärftliga formen av hjärtinfarkter kallas PDA (patent ductus arteriosus). Genen som orsakar denna åkomma kallas PDA1 och är betydligt vanligare bland iranier än vita.
En orsak till detta är att det krävs ett genpar för att sjukdomen skall utvecklas, alltså en gen från både modern och fadern, och då ingifte är vanligt bland iranier, 25% av de gifta i Iran är släkt med varandra, så fortlever genen inom familjerna och förs vidare från generation till generation. (Lifton et al.) Ett annat medfött hjärtfel som nästan uteslutande förekommer bland araber kallas Bardet-Biedls syndrom och beror på en medfödd genetisk defekt i genen BBS2.
I studien förekommer ytterst lite information om de negroida grupperna i Sverige, vilket torde bero på hur liten denna grupp trots allt var i Sverige under den period, 1994-1998, som statistiken baseras på. Skillnader mellan vita och negrer hör dock till dem som utretts bäst och vad gäller hjärt- och blodsjukdomar är skillnaderna slående.
Exempelvis är blodtrycket betydligt högre hos negrer än vita, oavsett mängden fetma. Jämförs negrer i USA eller Afrika med vita med samma BMI, så har negrerna ändå betydligt högre blodtryck. Skillnaden är även stor mellan negrer och mestiser boende i USA och en social förklaring till skillnaderna duger på intet sätt. Fetma påverkar givetvis, men är ingen exklusiv orsak. (Peck) Man vet även att blodtrycket är varierande mellan olika grupper av amerikanska negrer, men också de grupper som har de bäst värdena löper stor risk att få försämrade värden med åldern. (Collins och Winkleby)
Vidare kan goda exempel på den rasgenetiska verkligheten återfinnas i denna jämförelse mellan negrer och vita. Ett vanligt återkommande argument från rasförnekare är att de olika raserna delar merparten av sina gener, varför det inte finns skäl att tala om olika raser. Påståendet att de olika raserna delar merparten av sina gener stämmer, men den nämnda slutsatsen är minst sagt idiotisk av en rad skäl. Faktum är att gemensamma gener kan få helt olika konsekvenser beroende på rastillhörighet. Det finns ett genpar som förekommer hos ungefär 2% av den vita befolkningen och 2,5% av den negroida befolkningen, men medan endast 3,5% av den vita befolkningen med hjärtproblem har genparet, har hela 20% av alla negrer med hjärtproblem samma genpar som alltså reagerar olika beroende på rastillhörighet. (McConnaughey)
Sedan finns det exempel på rasspecifika gener som inverkar. Genen SCN5A är vanlig bland negrer, men ytterst ovanlig eller obefintlig bland andra grupper. SCN5A ökar risken för en abnorm hjärtrytm, vilket inte sällan leder till döden, men som i detta fall alltså enbart drabbar negrer. (National Institutes for Health)
I ett land som Israel där läkare inte främst vill förringa den rasgenetiska verkligheten av politiska skäl är medvetenheten om rasers olika gener stor. Eftersom araber och judar genetiskt är olika har även flera sjukdomar helt olika orsaker. Exempelvis konstaterade Haddasahs universitetssjukhus tidigare i år att Behcets sjukdom orsakas av genen MIC-A6 bland araber, men att denna gen inte spelade någon avgörande roll för huruvida sefardiska judar, som genetiskt anses stå den arabiska gruppen särskilt nära, utvecklar sjukdomen. (Cohen et al.)
Generellt sett anses 10% av all bröst- och äggstockscancer ha genetiska orsaker, men betraktas detta på rasbasis blir siffrorna annorlunda. Det är välkänt att defekter i generna BRCA1 och BRCA2 kan leda till nämnda cancerformer. Defekter i BRCA1 orsakar 50% av all genetiskt betingad bröstcancer och 75% av all genetiskt betingad äggstockscancer. Nu förhåller det sig dock så att olika defekter påverkar raser olika. Medan en defekt kallad 185delAG orsakar 4,1% av all bröstcancer och 12% av all äggstockscancer bland icke-judar, så är motsvarande siffror för askenasjudar 16% respektive 39%. (Hogervorst et al.; Struewing et al.)
Förnekande av människan som en biologisk varelse, vilket rasförnekare så som artikelförfattarna gör, giver en fullständigt förvrängd bild av verkligheten.

Mångkulturell inverkan på den psykiska hälsan
I Folkhälsoinstitutets studie skriver Jan Sundquist i inledningen till kapitel 4 apropå psykisk hälsa om hur "den egna etniska identiteten är en viktig källa till självkänsla, ömsesidigt erkännande och samhörighet inom varje grupp, oavsett hur denna identitet värderas av andra grupper". (sid. 69), men han visar ingen förståelse för hur detta även gäller svenskar som alltmer marginaliseras och till stor del fått giva avkall på sin egen etniska identitet. Faktiskt förnekas av många att det ens existerar en svensk etnicitet, men Sundquist nonchalerar hur detta kan inverka på svenskars hälsa och framhäver endast hur detta påverkar invandrare negativt.
Vidare giver Sundquist exempel på en vanlig Politiskt Korrekt paradox. Å ena sidan beklagar han hur "det nya landets dominanta kultur påverkar individen och gruppen i en ackulturationsprocess, så att invandrarnas kulturella livssyn, med seder och traditioner kan bli nedvärderade eller förnekade". Å andra sidan försöker han sedan finna lösningen genom påståendet att det "finns stora möjligheter för invandrare att bli väl integrerade i den svenska kulturen, få kunskaper i svenska och ett gott självförtroende och för de svenskfödda att vidga sina perspektiv". (sid. 70) Först identifierar han problemet med invandrarnas psykiska ohälsa i att de inte får behålla sin kultur på grund av den svenska kulturen, sedan vill han lösa detta med att de skall integreras i den svenska kulturen. Orsaken till och lösningen av problemet skulle alltså vara den samma.
Säkerligen orsakar mångkulturen ohälsa, och precis som Sundquist ger exempel på mår folk psykiskt sämre om de lämnar sitt fädernesland (sid. 70-71), även om de får en bättre socioekonomisk situation, men några långtgående slutsatser av detta verkar han vara oförmögen att dra. Om nu hälsan försämras för folk som bor i Sverige istället för i sina hemländer så säger det en hel del om det mångkulturella experimentet, men istället för att förorda att folk hellre bör leva i miljöer där deras eget folk och egen kultur kan frodas förordar han integration och försättande av svenskarna i den situation som enligt honom själv skapar psykisk ohälsa. Ju mer mångkulturellt Sverige blir, desto fler blir det som i allt större utsträckning upplever samma destruktiva situation och svenskarnas "kulturella livssyn, med seder och traditioner kan bli nedvärderade eller förnekade". De facto är den lösning studien anmanar en försämring av svenskarnas psykiska hälsa så den hamnar i paritet med invandrarnas psykiska hälsa som helhet.

Rasism och hälsa
Artikelförfattarna avslutar dunkelt med följande rader:

"Vi vet i dag också för lite om kopplingen mellan rasism, diskriminering och ohälsa. Att det påverkar hälsan är givet men på vilket sätt och vilken betydelse har detta för de hälsoskillnader som finns i dag?"

Detta stämmer säkerligen, men tvärtemot vad artikelförfattarna vill ge sken av kan vi konstatera att rasism påverkar hälsan positivt. Erkännandet av rasers existens och deras genetiska olikheter hjälper läkare att ställa diagnoser och motverka sjukdomar. Det rasgenetiska perspektivet giver insikt om de ytterst varierande orsakerna till flera sjukdomar, och bistår i arbetet för att finna botemedel. Artikelförfattarna beklagar hur debatten:

"alltför ofta nöjt sig med enkla förklaringar på dessa komplexa problem. Inte sällan utpekas invandrarna själva som problemet. De vill inte arbeta, de vill bo segregerat, de vill leva på socialbidrag med mera. Detta är både en förenklad och felaktig bild".

Var en dylik debatt har förts är en fråga som lär förbli obesvarad, men samtidigt som de klagar på hävdade förenklingar ger de själva en än mer förenklad bild genom att skylla allt på diskriminering och segregation, vilket giver ett försvårat sakläge för förståelse av problematiken och identifikationen av dess lösningar. Det är ytterst allvarligt om de som skall värna den svenska hälsan saknar medvetande om att människan är en biologisk varelse. Än värre är det om samma personer medvetet ljuger för att vilseleda det svenska folket. Samtidigt är det symptomatiskt för det läge vi befinner oss i. Sverige är idag en sjuk nation, men den kur vi behöver för att återfå hälsan är definitivt inte mer mångkultur och integration.

Källor:

Biramijamal F, Allameh A, Mirbod P, Groene HJ, Koomagi R, Hollstein M.
Cancer Res 2001 Apr 1;61(7):3119-23
Unusual profile and high prevalence of p53 mutations in esophageal squamous
cell carcinomas from northern Iran.

Cohen R, Metzger S, Nahir M, Chajek-Shaul T.
Ann Rheum Dis 2002 Feb;61(2):157-60
Association of the MIC-A gene and HLA-B51 with Behcet's disease in Arabs and
non-Ashkenazi Jews in Israel.

Collins, Dr. Rakale och Winkleby, Dr. Marilyn A.
Preventive Medicine 2002;35:303-312

Hogervorst, F. et al
Nature Genetics, 1995;10:208-212.
Rapid detection of BRCA1 mutations by the protein truncation test.

Lifton, Dr. Richard P. et al.
National Academy of Sciences 2002;10.173

McConnaughey, Janet
Associated Press
Genes Linked to Black Heart Failure
Torsdagen den 10:e oktober 2002

National Institutes for Health
FOR IMMEDIATE RELEASE
Scientists Identify Gene Variant Associated with Arrhythmia in African
Americans
Torsdagen den 22:a augusti 2002

Peck, Peggy
Reuters Health
Blood Pressures Similar for Africans, US Blacks
Måndagen den 30:e september 2002

Struewing, J.P. et al.
Nature Genetics, 1995;11:198-200.
The carrier frequency of the BRCA1 185delAG mutation is approximately 1
percent in Ashkenazi Jewish individuals.