Publicerad: 2001-09-14Meister Eckehart

Debilitet eller Politiskt Korrekt amoralism?

Efter att jag och Björn Björkqvist skrivit varsin artikel om bombdåden i USA, fick jag idag veta att Sverigedemokraterna valt att förvränga vad vi sade till ett uttalat stöd för illdåden. Frågan jag ställde mig då jag läste deras notis var om det var ett uttryck för ren debilitet eller för samma bottenstötta moral som genomsyrar kvällstidningar och skvallerpress? Då jag återigen läste igenom de artiklar som presenterats på den-svenske.com så kunde jag fortsatt inte förstå hur någon förnuftig person kunde uttolka att vi uttalat vårat stöd; för idioter och sensationsjournalister är saken givetvis en helt annan.
Författaren för Sverigedemokraternas paskill, Tommy S. Funebo, citerar herr Björkqvists artikel, i, vad vi får förmoda, ett försök att understödja sitt absurda påstående:
”Man skriver att ’detta är den naturliga reaktionen mot’ att USA ’hela tiden bedrivit krig mot andra länder’”.

En världsregering är i stundande
Här måste man ställa sig frågan vad det är herr Funebo reagerar på? Menar han att citatets innehåll skulle vara inkorrekt, och att ”detta är den onaturliga reaktionen mot att USA hela tiden bedrivit krig mot andra länder”? Stämmer det inte att det är naturligt, eller logiskt, att den som angrips kan vilja gå till motangrepp?
Varken herr Björkqvists eller min artikel handlar om att försvara, utan istället om att förklara vilka orsaker som ligger till grund för bombningarna. Skillnaden är lika stor som uppenbar; åtminstone för den rationelle.
Det som inträffade i USA är ett led i den destruktion som just nu drabbar vår civilisation. Bombdåden var en del i någonting större, som på sikt, om inget görs, kommer att omintetgöra såväl vår nation som oss själva som folk.
Det finns en pågående plan för att skapa en nation av alla nationer, Den Nya Världsordningen, och alla som motsätter sig den angrips så snart en duglig ursäkt kan presenteras. James Paul Warburg, den judiske storkapitalisten, uttryckte policyn så här för den amerikanska senaten den 7:e februari 1950:
”Vi skall upprätta en världsregering, vare sig vitycker om det eller ej. Den enda frågan är om vi skall uppnå en världsregering genom erövringar eller samtycke.”

Det är samma krafter som förmår USA att angripa nationer världen över, som uppmuntrar till invandring, mångkultur, egalitet och liberalism i alla vita nationer. Offren i USA:s krig blir, förutom de angripna nationernas befolkning, i regel vita soldater, liksom offren för mångkulturens vansinne främst är det vita folket, och som i förlängningen är ett hot mot hela vår civilisation och överlevnad. USA:s krig har i regel aldrig gynnat Amerikas befolkning, utan istället virvlat upp nya flyktingströmmar, som vi ”måste” ta hand om, och hat riktat mot vita världen över.

Då de styrande serberna inte förstod hur berikande det är med multietnicitet, och ansåg att en fredligare framtid skulle skapas om landets albaner istället bosatte sig i Albanien, så skulle de bombas tills de förstod bättre. När sedan de ledande albanerna heller inte förstod hur berikande det är när alla etniska grupper blandas samman i ett kulturellt kaoslandskap, och ville utropa ett självständigt Kosovo, så blev situationen något prekär.

Marxismen vann kriget
Krafterna bakom Politisk Korrekthet och Den Nya Världsordningen är de samma, och båda är led i de vita nationernas destruktion. Den Politiska Korrektheten, som anser ersättandet av den svenska kulturen och förstörandet av det svenska folkets homogenitet berikande, har lett till kraftigt ökad kriminallitet; en påtaglig alienation bland rotlösa ungdomar; en ökad dekadens av hela samhället i stort. Den Nya Världsordningen fungerar partiellt som en militär kraft för att understödja den utvecklingen, och för att på sikt skapa en gränslös värld; d.v.s. en värld där Sverige som nation upphör att existera.
Efter andra världskriget stod varken USA eller England som segrare. Segrarna var istället Den Nya Världsordningen och Den Politiska Korrektheten. Efter Andra Världskriget skapades det klimat som degenererat alla vita nationer till mångkulturella, eller rättare sagt kaoskulturella, stater. Segraren var marxismen, inte som ekonomisk ideologi, utan som filosofi, understödd i mycket av Frankfurtskolans bedrägliga teorier. Alla de ideal som tidigare varit grundpelare för de vita civilisationerna vittrade sönder, och vi kan idag se resultaten i varje Politiskt Korrekt nation.
Varken jag eller herr Björkqvist rättfärdigade mördandet av civila i New York, utan ville förklara de bakomliggande faktorer som utlöste dådet. Vi försökte inte befria gärningsmännen från skuld, ty som nationalsocialister anser vi att alla skall stå till svars för sina gärningar, oavsett om dessa är vedervärdiga eller bra. Angreppet mot USA, som borde vara en de främsta vita nationerna i världen, är inget vi ger vårat stöd. Orsaken till att våra nationer angrips är dock ytterst viktig att inse. Om USA inte bombat Irak sönder och samman eller ständigt utrustat Israel militärt, så skulle händelsen aldrig ha inträffat, och bombandet av Irak eller det militära utrustandet av Israel ligger inte i det vita folkets intresse, men ändå sker det, och det är vi som blir offren. Oavsett hur herr Funebo resonerar, så är det naturligt att de som blir angripna för eller senare går till motangrepp, och precis som vi kommer att drabbas av fler raskravaller, så kommer vi också drabbas av fler terroristdåd utförda av länder vi angripit utan adekvat anledning.

Att konstatera orsak är inte att stödja
Sverigedemokraterna fortsätter okvädandet genom påståendet att: ”Nazisterna solidariserar sig med islamisterna genom att i detta sammanhang nämna konflikten mellan Israel och den palestinska myndigheten, samt genom att solidarisera sig med förbrytarstaten Irak”.
Är denna exeges ett uttryck för en tillfällig alexi? Än en gång handlar det om att vi försökt förmå folk att inse varför dådet genomfördes, inte att stödja det. Om nu herr Funebo anser det vara onaturligt eller omöjligt att USA:s upprustande av den israeliska armén kan väcka vrede och hämndbegär bland muslimerna, så får det stå för honom. Om han likaledes anser det omöjligt eller onaturligt att angreppet mot Irak vars efterdyningar medfört över en miljon barns död, kan vara ett motiv för illdåden i New York, så väcker det frågor om genuiniteten i hans patriotism. Om Sovjetunionen hade angripit Sverige som de planerat under Andra Världskriget, och massvält drabbat oss, hade herr Funebo då ansett det onaturligt om det väckte vrede och hämndbegär bland oss?
Någon kanske tycker att jag hårdrager, men hur kan beskrivandet av ett motiv anses vara solidarisering om inte beskrivningen anses omotiverad? Jag kan förstå de invandrare som hellre vill leva här än i de länder där de hör hemma; jag kan förstå hur judarna resonerar; jag kan förstå varför illitterata och trendiga människor är Politiskt Korrekta; jag kan sätta mig in i andra människors situation, ha empati, men känner för den saks skull
inte nödvändigtvis sympati. De flesta handlingar kan förklaras och förstås.
Det medför inte ett rättfärdigande, men är nödvändigt för att kunna dra lärdom av handlingarna.
Funebo fortsätter genom att skriva att:
”Nazisterna lämnar kommunisterna bakom sig och ställer sig i fronten för de krafter som hotar den västerländska demokratin”

Är detta ren förnumstighet eller ett erkännande? Kommunisterna har vi alltid haft bakom oss, och vi har aldrig hycklat med att vi motsätter oss demokratin. De som förespråkar demokratin är de som anser att Thomas Quicks eventuella syn på hur en nation skall styras är likvärdig med vad exempelvis en patriotisk nationalekonom anser. Demokratins förespråkare anser att utslagna narkomaner är lika goda bedömare om vad som är bra för våran nation och vårat folk, som välutbildade patrioter som ser högre mål i livet än deras eget välbefinnande. Den som reflekterar över vilka demokratin fört till regeringsmakten i dagens Sverige, kan knappast försvara demokratin med rationella argument; lika lite som den som betraktar hur en stor del av Sveriges befolkning uppför sig idag. Demokratin kan inte försvaras med förnuftet, utan bara med känslan. Att, de ofta manipulerade, känslorna styr så mångas handlande idag, är på väg att ödelägga vår framtid. Det är Politiskt Korrekt idag att baktala nationalsocialismen, oavsett om argumenten, då de finns, är rotade i verkligheten eller är vinklingar av den samma. Sverigedemokraterna har nu visat att de sällar sig till de Politiskt Korrekta lögnhalsarna, genom att misstolka det ingen rationell torde kunna misstolka. Såväl som Sveriges folk måste förstå vad som sker såväl i vårat land som i New York, så måste de även förstå vilka som är deras förkämpar; de som med förnuftet betraktar verkligheten, eller dem som endast betraktar verkligheten utifrån känslor som media genererar; de som fördömer dem som förstör våran civilisation, eller dem som sprider antinationella lögner.
Tänk på det, och välj den sida som kämpar för vårat folks överlevnad.